Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 16. Tant Klara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
på sitt matställe, men därifrån medförde han Första
fiolen till hemmet, eftersom han tyckte sig vara i behov
av en vän och ett stöd i dessa prövande stunder.
— Tjohej, sade Första fiolen, glad av den goda
middag, varmed Karl Ludvig förplägat honom. Tjohej,
gamle vän, låt oss nu gå in till dig. Är pullan hemma,
så få vi...
— Tsssss, varnade Karl Ludvig, ty de båda
vännerna stodo just nu i förstugan.
Då hörde de en fyrstämmig sång stiga upp; det lät
som en änglakör, och alla rösterna tycktes vara unga
kvinnostämmor. Sången hade ett sakta tempo, och
melodien var av en ljuvlig sötma.
— Vaf ..., utbrast Första fiolen hest. Har vi gått fel?
— Änej, ånej, klagade Karl Ludvig. Dä ä tant Klara,
som har taget hem Anemonakören. Esses, essesl
— Ja, men det där är småpullor, kan jag höra, sade
Första fiolen med varm erkännsamhet. Vi går in, vi
går in!
— Stöpp, kommenderade Karl Ludvig i fullt raseri.
Tänk på vad du gör! Vänta, så får en annan tänka lite!
Och Karl Ludvig växlade fot tre gånger på varandra
som han brukade göra, när han var upprörd. Härefter
sade han:
— Vi går in köksvägen!
De båda herrarna öppnade dörren till den tåliga fru
Agnes Tillbergs kök, men fru Tillberg tycktes för
tillfället vara utgången. De smögo sig fram till den lilla
korridoren, som ledde till Karl Ludvigs sängkammare.
Här hade tant Klara redan flyttat in alla sina saker,
och lukten av ett munvatten med en ovanligt frän doft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
