Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 29. Tre sätt att söva sig själv, och ett sätt att njuta lantlivets lycka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TJUGUNIONDE KAPITLET.
Tre sätt att söva sig själv och ett sätt att njuta
lantlivets lycka.
Karl Ludvig vaknade nästa morgon redan klockan
halv fem. När han tittade sig omkring, hade han i
början svårt att klargöra, på vilken plats i världen han
befann sig. Han kunde omöjligt känna igen
handduks-hängaren över lavoaren, icke heller den höga
kakelugnen, som i skymningen liknade en smal kvinna i
långt nattlinne, den någon hade skrämt in i ett hörn.
Sängen, som han låg uti, var av vitmålat trä, och
rummet föreföll honom stort som ett torg. Så småningom
klarnade dock allt för den sömnige äventyraren; han
kom nu ihåg, att han tagit in på ett gästgiveri vid en
järnvägsknut, då han icke samma kväll tillräckligt
tidigt kunnat komma fram till målet för resan, farbror
Daniels gård.
Plötsligt genomilades Karl Ludvig av en tanke, som
i blinken gjorde honom klarvaken.
— Jag glömde körvarne på tåget. Esses! Esses!
Men nej, vid närmare eftersinnande kom han ihåg,
att paketet mycket ordentligt blivit inlagt i hans rum
av städerskan föregående kväll; han reste sig upp i
sängen, vädrade och igenkände efter en stund den fina
doften av de medförda charkuterivarorna. Lugnad lade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
