Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 29. Tre sätt att söva sig själv, och ett sätt att njuta lantlivets lycka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
311
samtidigt utan alla knyckar och stötar, lade han märke
till att en port plötsligt öppnades, och under publikens
frenetiska jubel åkte den duktige sportsmannen ut på
öppna landsvägen.
Därute var det full sommar, dammet rök upp i gula
skyar, men vid sidan av vägen, som mycket hastigt
passerades, stodo gröna träd. Dessa bugade mjukt och
behagligt, och bakom träden syntes ett väldigt rågfält,
över vilket vinden strök i fina kårar, varvid axen sakta
svallade med sina fagra sommarböljor. Aldrig förr hade
Karl Ludvig märkt, att det varit så vackert om
sommaren, och han förvånades över att han lade märke
till allting i naturen. Nu kunde han se skyarna gå,
samtidigt som han hörde en osynlig lärka sjunga sin
ihållande sång högt uppe i den blåa rymden, och vid kanten
av vägen fann han en mängd blommor att pressa.
Dessa lade han i en väldig grön portör, vars band
stramade över blusen, varefter han sakta gick över en
slagen äng, men blev där ett ögonblick rädd, ty en
främmande nalkades, till hälften skymd av en buske
bland stenar. Men mannen var ingen annan än Karl
Ludvigs fader, som ropade på honom och bad honom
följa med och vattna hästarna. Därborta syntes ju den
lilla vackra lantgården. Där låg i alla fall hans faders
gård. Varför hade han varit borta ifrån den så länge?
Vita murar bakom gröna träd ...
I ett nu flockades en mängd blänkande, bruna hästar
runt omkring dem, och särskilt var det en stor häst,
den Karl Ludvig ofta ridit vid sidan om fadern, som
strök sig mot gossen. Karl Ludvig blickade in i hans
mörka, stora, ystra ögon och kände sitt hjärta
sammanpressas av vemod, varför kunde han icke förklara,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
