Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 29. Tre sätt att söva sig själv, och ett sätt att njuta lantlivets lycka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
317
Karl Ludvig med sina tre paket anlände till staden. Det
vimlade av herrar i mössor med små lyror i
kokar-derna, och en atmosfär av cigarrettrök svävade kring
de talrika människoflockarna på perrongen, där Karl
Ludvig efter någon ansträngning urskilde Första
fiolens långa och ljusa gestalt bredvid Cellos betydligt
kortare och spensligare. Cellos ögon brunno av mörk
nyfikenhet, detta såg Karl Ludvig tydligt, och vännen
tycktes liksom utsända en ström av osynliga
frågetecken mot Karl Ludvig, som nu sakta, buffande i
hopen, trängde sig fram.
— Nå, viskade Första fiolen, har du luidårer i alla
paketerna, va?
— Inga ord, sade Cello kort och befallande. Vänta,
tills vi kommer härifrån.
Han sökte läsa i Karl Ludvigs anletsdrag men kunde
i dessa icke erhålla svar på en enda fråga; däremot
tyckte han sig märka en doft av rökta varor
runtomkring sig.
Nu brakade plötsligt en sång lös, lik en orkan, utan
alla förberedelser. Kamraterna vände sig om.
Sångledaren Gusten Lindqvist stod uppkliven på en
kappsäck med en stämpipa i handen. Han fäktade vilt med
armarna, lik en man, som kämpar i sjönöd. Kören
stormade omkring honom:
Hör hornens klang!
Hör hornensklang 1
Går vitt omkring!
Går vittomkring!
Vår väg är strödd med diamantär,
med dia man tär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
