Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 31. Första fiolen har svårt för att vakna, men blir slutligen väckt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328
Första fiolen vaknade en måndagsmorgon och sökte
svalka för sitt brännande huvud genom att vända den
kalla delen av kudden uppåt. Han mindes från kvällen
förut ett kafésamkväm med högljutt pratande herrar,
en inträngling, vilken presenterat sig som gammal
sångare, och en handelsresande, som inbjudit samtliga
i sällskapet till ett enskilt rum, där intränglingen först
sjungit Vita rosor och I skuggan av balkongen, men
sedan förolämpat en av gästerna, emedan denne
förklarat, att studentsång vore friskare än annan sång.
Hovmästare Edelberg hade, häftigt gnidande sina
händer, kommit in och bjudit tystnad, men slutligen
själv stannat kvar för att stifta frid samt erbjudit sig
att bidraga till trevnaden genom att imitera
skådespelaren Gustaf Fredrikson, vilket han också gjorde
på ett tillfredsställande sätt. Törstande efter mera ära,
grep han därefter en osynlig violoncell, satte
luftinstrumentet mellan sina knän och lät sina långa, kvicka
fingrar än glida, än darra utefter osynliga strängar,
medan högra handen mjukt förde en lika osynlig stråke
fram och åter; under tiden åstadkom han ett mjukt
surrande, vemodigt klagande violoncelljud, som
verkade mycket illusoriskt och i högsta grad roade
gästerna. Omedelbart efter detta dansade den på
varieténummer outtömlige hovmästaren med stora och
nakna fötter en dans i Isadora Duncans stil, men när
skrattet blev för högljutt, tog han åter skyndsamt på sig
strumpor och blank skinnsskor, blev sträng hovmästare,
varnade, bjöd tystnad och försvann som ett spöke
genom dörren.
I denna av snille och grogg förtätade luft hade Första
fiolen slutligen domnat, och hur han kommit hem,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
