Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 33. Jungfrun i det gröna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S62
— Godafton, herr Thunl Har inte larverna varit
bra besvärliga detta året?
— Larverna ha härjat svårt, svarade den entoniga
rösten. Nu är Guds granna sommar snart slut.
— Ja, är det inte stiligt med larverna, utbrast
gubben Borg, som tycktes vara i stridshumör. Inte är
det mycket att tala om nu, när förgängelsen redan har
börjat. Men de ha ätit upp för oss alla. Jag undrar
ändå, om det är en god Försyn, som har skapat dem?
— Guds vägar äro icke kända för oss, svarade rösten
bakom staketet med stort lugn, och i detsamma hördes
skramlet av en hink. Människan får taga prövningarna
som de komma.
— Ja, spottade herr Borg, och ryckte bort ett par
vissna ärtstänglar. Prövningar är en sak, och var och
en får tro, som han vill. Hör herr Thun, vad jag säger?
Jag vill inte röra vid någon annans tro, men jag har
min för mej, liksom herr Thun har sin för sej.
— Allt väl, svarade Thun. Men Gud har även skapat
larverna och även frostnätterna. Allt haver sitt liv och
sin tid.
— Förlåt en fråga 1 Tror herr Thun också på att
Elias flög i en brinnande vagn, frågade den stridslystne
bibelkritikern.
— Förvisso tror jag därpå, svarade Thun, som var
van att om kvällarna underhålla dessa luftstrider, vilka
aldrig tycktes störa någon av herrarnas sinnesfrid eller
undergräva deras sympati för varandra.
— Det var den första flygmaskinen, bäste herr
Thun, upplyste herr Borg.
En stunds tystnad följde, varefter kvittret eller pipet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
