Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 43. Gratulationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
478
man alldeles tydligt kunde höra det, utan det var bara
en liten, liten del av en ton, så där svävande. Och den
där aningen av falskspelning kunde han behålla genom
ett helt mästerstycke, det följde med alldeles absolut,
det släppte aldrig. Kapellmästaren sa ”bravo
Diedrich-sen”, och sedan måste han säga ”anfäkta Diedrichsen,
att han spelar en aning falskt”. Då blev Diedrichsen
ledsen och bad om en förklaring; sedan stämde han
sitt instrument, och det var klart som en klocka, och
så satte han i igen och gjorde ett rent mästerstycke —
men falskt var det, min gosse. Ä, ja ja menl Det var
då vi kände hur det kröp i huvudet på oss på ett så
där retfullt sätt, som när man har arsenik i tänderna.
Vi ville gå upp och nappa tag i fingrarna på honom,
men ingenting var ju att göra åt saken, han var ju en
riktig mästare på sitt sätt. Ibland ville vi klia oss på
ryggen och över knäna, och ibland blev halsarna så
långa på oss som på tranor, när vi satt och försökte
få det rätt med rörelser på huvudet — förstår du vad
jag menar? Vi hade velat skruva oss ända upp i
himlen för att få det rätt, och ibland grinade vi, men
bara med ena ansiktshalvan.
— Ja, men, farbror Svante, avbröt Första fiolen,
som ganska road hade lyssnat till Braischas berättelse,
vilken framfördes med ett lidande uttryck i det
allvarliga och gråskäggiga ansiktet. Men farbror Svante —
vad har det med farbrors snävhet mot mig att göra?
Gubben Bratscha såg åter styvt på sin svärson och
sade med ett visst värdigt allvar:
— Du är en ung man och är nog en hedersman.
Jag tror nog, att du kommer ihåg, vad jag bett dig
om förut, att du skall vara rädd om det enda jag har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
