Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - 47. Fröken Hanna Tornejs hemliga mottagningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
526
— Inte rädd, Kalle, manade Märta viskande. Hon
ser snäll ut.
— Snäll?
— Seså, stig nu in, bjöd sierskans karlstämma. Vad
pocker står ni därute och fryser i farstun för?
Märta Åvik mönstrade rummet, vars fotogenlampa
med prismor i en ring över bordet belyste en del
föremål, såsom den lilla lönnchiffonjén, på vilken syntes
en bronserad gipsbild av en ryttare till häst; hästen
stegrade sig och ryttaren drog svärdet, som dock var
avbrutet och ersatt med en strumpsticka. På väggen
fanns en hylla med fransar och tofsar, som uppbar
en glaskupa, under vars lätta valv hon varsnade något,
som liknade en kyrka i krita eller gips. En klocka
tickade i rummet, och till vänster på andra sidan
väggen stod en dörr öppen, genom vars springa ett bord
med ett fotogénkök skymtade i belysningen av ett
stearinljus. Sierskan gick nu ditut med stora och tunga
steg. Medan flickorna höllo i varandra och med
uppspärrade ögon tittade ditåt, började fröken Tornej av
alla krafter att pumpa fotogenköket. Blåa och gula
lågor sprutade ut, lekte och blandade sig som om de
varit fjärilar i klara färger. När det brusade starkt, och
ett kärl blivit satt över lågorna, kom sibyllan åter in i
rummet. Hon mönstrade sina nya klienter med barska
ögon, log så ett helt litet leende med ena mungipan
och sade:
— Lillan är räddl
Märta Åvik kunde icke låta bli att skratta ett
varsamt skratt, men Glada Kalle var allvarsam.
— Nå, fröknarna, sade sibyllan. Stig nu fram till
bordet, så får vi se de unga damernas hemligheterl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
