Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - 54. En av lyckofaddrarna inför rätta och en annan, som spelar rollen av en kupidon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
618
herr Stoltz häftigt manövrerade med armarna och
åskådliggjorde av tjuvjakten en detalj, som aldrig hade
passerat.
— Jag har ingenting att säga mer. Herrarna får
väl se när tidningen kommer ut.
— Jag är prumerant, kastade herr Stoltz till den
bortgående pressrepresentanten.
— Vi prumererar på kvartal, upplyste herr
Backlund.
Cello fortsatte sin vandring skakande på huvudet;
han uppfylldes av en känsla, som liknade vemod.
— Han tyckte om henne, sade han för sig själv. Far
i Skåpet tyckte bestämt om henne.
Just som herr Erlandsson steg ut på trappan, ställde
sig plötsligt i hans väg en storväxt karl med röda
kindpåsar, i vilka det då och då ryckte uppe vid ögonen,
som voro små, vattenfyllda och blinkande. Mannen
hade ett ljust, nästan vitt och tovigt hår, som vajade
när han lyfte på en mjuk hatt.
— Ursäkta, sade Albin, servitören Tidlunds son —
ty det var ingen annan än han — och tittade ner på
den spenslige tidningsmannen. Är detta herr Erland?
— Erlandsson, ifyllde Cello.
— Ja. Ja, visst, ja, sade Albin och grinade
ursäktande. Det är rätt. Jag var uppe på tidningen för ätt
söka Erlandsson, men han var inte där. Jag har vatt
uppe ett par gånger förut i dag, men de skickade mig
hit. Se jag skall lämna ett brev, som jag fick hos Aviks
i dag på morgonen, då jag stabbade ved.
— Ska det vara svar på brevet, frågade Cello.
— Tror inte det, svarade Timglasets son, som något
vacklade på benen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
