Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - 55. Smedjan och Trädgården — Junker Morgonröd och Nattens Drottning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEMTIOFEMTE KAPITLET.
Smedjan och Trädgården — Junker Morgonröd
och Nattens Drottning.
— Jag undrar, om jag vågar anförtro er något, sade
fröken Åvik, när de träffades i Klosterparken.
— Mig, svarade den unge mannen med majestät. Jag
är tystlåtenheten själv, när det gäller.
— Det var bra, svarade fröken Åvik. Det jag har att
säga är just inte så viktigt, men när herr Erlandsson
häromdagen varit hemma, så kom jag att tänka på en
dikt, som jag lämnade in för så förfärligt längesedan.
Men jag hörde aldrig av den.
— Hur längesedan, fröken Åvik. Ungefär bara.
Ungefär!
— Ja, det är väl två år sedan eller så. Jag fick aldrig
något svar i brevlådan.
— Sådant händer, svarade Cello med en plötslig
partisk vrede för den unga damens räkning. Man har
nog sina tag av nonchalans på tidningarna ibland. Vad
hette dikten?
Fröken Åvik rodnade, men såg honom rakt i
ansiktet, då hon svarade:
— Den hette Nattens Drottning. Vi har ett sådant
träd därhemma. Det blommar bara en natt om året.
En riktigt underbar blomma!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
