Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - 64. Södermans bröllopsmarsch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEXTIOFJÄRDE KAPITLET.
Södermans bröllopsmarsch.
Den nervöse gamle organisten hastade fram och
tillbaka på orgelläktaren i det vita templet, under vars
ljusa valv minnet av ett Vasanamn svävade. Han
blickade med sina mörka, oroliga ögon ut i den tomma
kyrkan, och ibland fällde han sin magra kropp över
läktarräckets kant för att se efter, om möjligen
orgel-tramparen av någon anledning hade förirrat sig ned
i gudstjänstlokalen.
— Det är en aning inom mig, sade den magre gamle
för sig själv och tog darrande av sig glasögonen. Det
är en aning inom mig, som säger, att orgeltramparn
skall försumma sig i dag. O, Gudi Låt orgeltramparen
komma, ty jag vet sannerligen inte, varifrån jag annars
skall få luft till Södermans bröllopsmarsch, hela det
långa spelet under knäböjningen och psalmen och
alltsammans! O, klagade den gänglige mannen, hur
ljuve-ligt vore det inte, om det funnes elektrisk
trampinrättning! Ljuveliga ting, o, ljuveliga ting!
Denne gamle organist hade under många år
tjänstgjort i det vackra, vita templet och därunder kommit
att insupa en del i predikningarna använda uttryck,
som han stundom gav ifrån sig. Själv var han icke
mera religiös än många andra människor, fastän han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
