Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - 65. ”Ärade brudpar, mina damer och herrar!”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
736
vånade mycket den av lyckönskningar
söndertrum-made församlingen. Det var avsänt av servitören
Tidlund och innehöll hans enda vers,
var äng sin blomma har.
Vart hjärta har sin saga
från flydda ungdomsdar
Högaktningsfullt
H. Tidlund.
Medan telegrammen smattrande lästes upp av
Reservlöjtnanten, vars skottsalvor ljudit under mera än
en halv timmes tid, syntes långt borta vid ena
kortväggen Timglaset i sin välborstade, men något blanka
redingote. Hans ögon sågo med ett blackt men vänligt
uttryck på brudparet, och över hans läppar svävade
det stilla leende, som aldrig lämnade honom, vare sig
han iskänkte det sura vin, som sorgen bjuder, eller det
fradgande, söta och rusande, som glädjen ställer till
förfogande åt sina gäster.
Utanför i gränden, som i skymningen upplystes av
ljusfläckar från Hotell Svanlunds strålande festvåning,
hade under hand samlat sig en liten folkskara, som
stirrade mot de granna fönsterraderna, bakom vars
immiga glas skymtar av klänningar och frackar då och
då kunde iakttagas. Den lilla skaran stod först tåligt
avvaktande, men efter som minuter och kvartar gingo,
blev den allt oroligare och mera hotande. En hetlevrad
och uppfordrande karlröst kastade ibland ut en fras,
som tydde på trots, missnöje eller vrede. En annan
stämma blandades i den förra men var lägre, mera
mumlande och otydlig, fastän även denna röst till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
