Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historisk öfversikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mannens död (1344) blef en vändpunkt i hennes lif.
Under hennes af sorgen uppjagade själstillstånd antogo hennes
fromma betraktelser formen af heliga ingifvelser eller hvad
hon själf kallade uppenbarelser. Dessa upptecknades på latin
af hennes biktfader, dels efter hennes egna på modersmålet
affattade utkast, dels efter hennes diktamen, och ökade allt
mer hennes rykte för helighet. Hon kände sig nu uppfordrad
att sedligt reformerande ingripa i hela samtidens lif. Genom
en af sina uppenbarelser kallad att grunda en ny
klosterorden med detta syfte, begaf hon sig 1349 på resa till Rom
för att erhålla påfvens stadfästelse därå.
I Rom fann hon en vidsträckt verkningskrets för sin
viljekraftiga ande. Oförskräckt i medvetandet att vara ett
Guds redskap, vänder hon sig till furstar och prelater med
ljungande varningar eller brinnande förmaningar till kyrkans
och lefvernets renande. Trots den harm detta uppväckte,
vann hon slutligen sitt mål, i det Urban V 1370 stadfäste
hennes orden. Dess första kloster anlades i Wadstena, men
Birgitta såg det aldrig själf. Efter återkomsten från en
vallfärd till den heliga grafven, afled hon nämligen den 23
juli 1873 i Rom, där hon nitton år senare blef kanoniserad.
Birgitta tillhör raden af medeltidens store mystiker.
Med skaldens skönhetssinne och öppna blick för naturens
och människolifvets hela rikedom, ser hon dock i allt detta
blott bilder af en högre, andlig värld. Hennes uppfattning
af denna är alltigenom katolsk, hon rör ej vid dogmerna; men
i sin glödande nitälskan mot det kyrkliga lifvets slapphet och
förfall är hon förvisso en reformationens föregångare. Hennes
mystik var en kärlekens filosofi, framställd på ett språk, som
i färgglöd och målande kraft står så godt, som ööfverträffadt
inom vår litteratur. Hon har med rätta blifvit kallad
»Nordens största filosofiskt-poetiska snille under medeltiden».
Äfven indirekt är Birgittas namn förbundet med vår
litteraturhistoria genom den verksamhet, som öfvades inom
hennes orden ända till medeltidens slut. Själf hade hon
häfdat modersmålets rätt och gifvit första impulsen till en
svensk bibelöfversättning. I samma anda verka
birgittinerklostren genom den massa öfversättningar af religiös
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
