Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
med förvåning genom den ofantliga omfattningen af den kunskap om det
menskliga lifvets alla förhållanden, han i sina skrifter ådagalägger. Man
har funnit denna kunskap i många stycken så noggrann och så djup, att
man endast trott sig kunna förklara saken genom att antaga, det SHAK-
SPERE någon tid af sitt lif studerat och verkat inom den ena eller andra
yrkesgrenen, ett antagande, som bland annat faller på den orimligheten, att
hans korta lefnadsbana icke skulle kunnat inom sig rymma alla dessa särskilda
sysselsättningar. -Deremot blir man nödsakad att med den moderna StAKSPERE-
forskningen instämma derutinnan, att skaldens styrka låg på ett annat om-
råde, att hans fem sunda sinnen uppfattade verldslifvets företeelser med en
ouppnådd skärpa och fullständighet ’!). Det är likväl icke endast iakttagelsens
klarhet, som bör utgöra föremål för vår beundran, det är äfven den oaflåtliga
och såsom det tyckes nästan gränslösa tankeprocess, som kommer skalden att
till deras grunder och betingelser återföra företeelserna och att i det rätta ögon-
blicket hafva dem så lifligt stående för själens öga, att de knonna framställas i
all sin ursprungliga friskhet och naturlighet.
Det skulle kunna erbjuda ett icke ringa intresse, att söka följa SHAKSPERE
I spåren för att utröna och framställa hans uppfattning af sjukdomslifvets frå-
gor — liknande forskningar rörande äldre författare äro flera gånger gjorda”)
—; det ligger likväl nu ej i min plan. Då SHAKSPERE aldrig studerat me-
diein eller utöfvat läkarekonst, kan hans uppfattning af hithörande ämnen en-
dast vara en kunskap i andra hand. Deremot kan det vara fullt lämpligt att
skärskåda hans skildringar af läkarevetenskapen och dess utöfvare. Från sin
ståndpunkt har han nemligen egt förmåga att iakttaga såväl personerna som
studiernas och verksamhetens inflytande på dem. Utom den iakttagelse, som
ligger öppen för hvarje man, hade SnAKSPERE tillfälle till ett noggrannare stu-
dium af medici och medicinsk vetenskap derigenom att han den 5:te Juni år
1607 i Stratfords kyrka bortgaf sin äldsta dotter SUSANNA till maka åt M. D.
JonnN HALL, en ansedd och anlitad praktiker i hans födelsestad. |
Närhelst SnAKSPERE tecknar en läkares personlighet och inför honom bland de
handlande gestalterna i ett drama, projicierar han såsom alltid sin samtids förhål-
!) Scntck. Shakspere’s skalde-individualitet, intagen i ”Ur gamla papper”. Stockh.
1892. s. 67.
2) T. ex. DAREMBERG. La médecine dans Homére. Paris 1865. Densamme. État de la
médecine entre IHomére et Hippocrate d’aprås les poötes, les philosophes et les historiens
grecs. Paris 1869.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
