Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
Det var likväl icke endast och icke heller tidigast den reala forskningens
representanter, som gjorde opposition mot det traditionela systemet. Det förtje-
nar särskildt i vår tid att observeras, att den medicinska läraregrupp, som man
kallar humanisterna, 1 en mycket betydlig grad bidrog till medicinens reform.
Att så kunde blifva fallet berodde derpå att forntidens berömde forskare, icke
minst GALENUS sjelf, hade blifvit alldeles fördunklade och liksom tillbakaträngda
af efterföljarnes slafviska flock, hvilka väl kunde fatta skalet, men icke kärnan
af de gamles undervisning. När derföre renässansens allmänna bildningsrikt-
ning drog studierna öfver till de klassiska och särskildt de grekiska auktorerna,
följde en skara tänkande likare den allmänna forskningens strömfåra och de
uppdagade då de ypperliga iakttagelser och den goda metod, som fanns ned-
lagd i de gamles autentiska skrifter. På detta sätt kunde studiet af de medi-
cinska fäderna verka reformerande på samtidens uppfattning. Många voro dessa
humanister bland läkarne; endast några få af dem må här nämnas. NICOLA
LEONICENO (f. 1428 + 1524) återförde först studiet af TliprockaTEs till origi-
nalspråket. Det blef honom förunnadt att ända in i sitt 96:te år offentligen
undervisa i Padua och Ferrara, och fastän han utgått från en filosofisk studie-
bana, kunde han stödd på medicinens berömde fader blifva den förste som
sökte befria vetenskapen från skolastiskt barbari. Genom sina grundliga studier
kunde han uppvisa missuppfattningen hos de romerska och arabiska författarne, och
man har derföre kunnat säga, att hans bref till ANGELUS POLYriaAnNUs ”de
Plinii aliorumque erroribus” vent af bildar en epok i flera af de medicinska
specialgrenarnes historia. Bland de många framstående medarbetarne i denna
rörelse förtjenar särskildt att nämnas GIovANNE BATTISTA DÅ MoNtE (MONTA-
NUS) (fl 1498 + 1552), hvilken icke blott utgaf GALEN skrifter samt kom-
mentarier öfver äldre läkare äfvensom öfver RiazEs och AVICENNA, utan hvil-
ken äfven, hvad vigtigare var, grundade en den tidigaste medicinska klinik på
hospitalet San Francesco 1 Padua. Berömda representanter af sanma riktning
äro FRANCESCO VALLES (VALLESIUS). professor i Aleala, lifmediens hos Konung
Filip IH af Spanien, kommentator af flera Tippokratiska skrifter; Jonan Ha-
GENBUT (CORNARUS) (fl 1500 + 1585), hvilken efter 15-årvigt arbete kunde ut-
gifva en textkritisk upplaga och öfversättning af HiProKRATES; WINTHER VON
ANDERNACH (f. 1487 fo 13574), LrEosaårRb Fvens (f. 1501 + 1565) m. tl.
Den praktiska medicinens män biträdde äfven i striden först anförde al den
energiske PIERRE Brissor (f. 1478 + 1522), hvilken, utgående från en strid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
