Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
På den praktiska medicinens område har GLIsson gjort sig bemärkt go-
nom den tidigaste iakttagelsen och beskrifningen af den sjukdom, som erhållit
namnet Rachitis. Detta verk var af en så framstående natur, det skildrade
så ypperligt de kliniska fenomenen, att tvenne århundradens arbete knappast
hade något att derutinnan tillägga. Först uti vårt århundrade och med Vir-
CHOWS patologiskt-anatomiska forskningar vidgas vår kunskap om denna sjuk-
dom, men detta likväl endast på ett område, som GLISson på sin tid och i
saknad af tjenliga instrumenter icke hade kunnat bearbeta.
På den deskriptiva anatomiens fält har denne författare åstadkommit en
klassisk beskrifning af lefverns form och organisation. Författarens namn har
äfven med rätta blifvit bevaradt derigenom, att lefverns yttre bindväfsomhölje
efter honom erhållit namnet Capsula (Glisonii. Slutligen är att anmärka den
kanske minst kända forskningsart, åt hvilken GLisson egnat sin tid, nemligen
filosofien. Visserligen har han icke framträdt med något metafysiskt system,
men han har långt före andra författare sysslat med studier rörande lifsföre-
teelsernas art och väsende, och han har derutinnan uttalat banbrytande tankar.
Det är derföre med full rätt som Virenow ’) uti en sin aldra sista afhandling
uttalat ett beklagande, att han allt för sent har kommit att inse GLISSON’s
stora betydelse i detta hänseende. Före honom hade man sökt förklara lifs-
företeelserna sålunda, att alla de särskilda organerna voro säten för egendom-
liga ”lifsandar” (Areheb, hvilka man förestälde sig beherrskade af en centralsjäl
eller. ande ("spiritus reetor”). - GrissoN åter lärde, att lifsföreteelserna måste be-
traktas såsom egenskaper hos den lefvande materien, och att dessa egenskaper
mäste vara inneboende uti kroppens minsta formelementer eler som han kal-
lade dem "fibrer". Visserligen förvillar sig äfven GrissoN uti sina deduktioner
öfver detta ämne och detta bland annat derigenom att han allt för mycket ge-
neraliserar; hans förtjenst kan dock icke mycket förvingas deraf: På hans
lära om formelementens örritabilitet hafva HALLER och senare fystologer grun-
dat vigtiga fondamentalsatser af den animata mekaniken. En annan engelsk
läkare Tuomas WHarrtos (fo 1610 + 1675) Professor 1 Oxford, sysslar likasom
GGnissoN både med praktisk medicin och anatomi, inom hvilken senare discip-
lin han förevigat sitt namn ocnom sina undersökningar af körtlarnes byggnad.
’y DPie Stellung der Patholopie unter den biologisehen Wissensehaften. Berl. Klin. Wo-
chenschr. 1893. N:o l4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
