Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Inledning - A. Om trefasig växelström, periodtal och fasförskjutning m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
Fig. 1. Stjärnkoppling. Fig. 2. Triangelkoppling.
växelström) växla riktning och styrka precis på samma sätt,
som hastigheten ändras hos vevstakshuvudena i en
trecylindrig ångmaskin. Strömmen i en av lindningarna kallar man
enfasig växelström — och vardera tråden populärt för en »/as».
Den elektriska strömmen genom en ledare drives fram av
spänningen. Denna ändrar riktning och storlek så samma
sätt som och samtidigt med strömmen, så länge intet
magnetiskt fält omger ledaren. Nu alstrar emellertid varje
elektrisk ström ett magnetiskt fält, som omger den ledare, i vilken
strömmen går fram. Fältet blir starkare ju mer magnetisk
ledarens omgivning är. I luft blir det vid små strömstyrkor
helt svagt, i järn däremot betydande. Detta magnetiska fält,
som ändrar riktning och styrka på samma sätt som och
samtidigt med strömmen, alstrar emellertid i sin tur en spänning
i den ledare, där strömmen själv går fram (självinduktion),
vilken spänning kommer en kvarts period efter strömmen.
Strömmen i ledaren blir proportionell mot och samtidig med
resultanten av den påtryckta spänningen och
självinduktions-spänningen. Den blir alltså, då självinduktion finns, i sina
variationer ej samtidig med den påtryckta spänningen utan
kommer något efter denna — mindre än en kvarts period.
Denna tidsskillnad mellan spänning och ström kallar man
fasförskjutning och mäter den i »periodgrader» (en kvarts
period är = 90 grader). Avsevärd fasförskjutning uppstår, om
den ej särskilt kompenserats, alltid i förbrukningsapparater,
som innehålla järn (motorer, transformatorer), men kan i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
