Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Ortsnät - A. Förundersökning - 1. Effektbehov och energibehov - b) Beräkning av energiförbrukningen vid fullständig elektrifiering - bβ) Bestämning av energiförlusterna - c) Effektbehovets varaktighetsdiagram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
torernas tom gångsström mar ävenledes bidraga till dessa
förlusters ökande. Det är på grund härav ej möjligt att
uppställa en tillförlitlig beräkningsnorm.
Man har emellertid funnit, att i normala fall
strömvärmeförlusterna i de delar av ett landsbygdsnät, vilkas utförande
beror endast av landsbygdsbelastningen (gårdsnät, ortsnät och
bygdestationer), uppgå till 20 à 25 % av tomgångsförlusterna
i nämnda delar. Procentsatsen har för olika fall visat sig så
likartad, att man för överslagsberäkningar kan använda denna
norm för uppskattningen. Härvid förutsättes
»lågspännings-trösk».
Strömvärmeförlusterna i övriga delar av ett distributionsnät
däremot (t. ex. bygdelinjer, större transformatorcentraler o. d.)
bliva givetvis beroende av de i varje särskilt fall rådande
förhållandena och måste därför uppskattas för varje gång.
c) Effektbehovets varaktighetsdiagram.
I det föregående har klarlagts, hur effektbehov och
energibehov approximativt beräknas. Med effektbehov har då
menats den högsta under året behövliga effekten, vilken uttages
vid blott ett eller annat enstaka tillfälle. Vid tider, då ingen
nyttig energiförbrukning äger rum (t. ex. en del av natten),
är den uttagna effekten bestämd av transformatorernas
tom-gångsförbrukning. Under detta minimibelopp sjunker
effektförbrukningen icke, så länge hela anläggningen hålles under
normal spänning. Mellan den högsta effekten och denna
minimieffekt varierar effektuttagningen från ögonblick till
ögonblick under året.
Tänker man sig ett instrument, som t. ex. varje sekund
på en fortlöpande pappersremsa med en stapel registrerar
den uttagna effektens (belastningens) storlek, och därefter
alla under ett år så erhållna staplar omflyttade efter längd,
beskriva staplarnas toppar en kurva, som anger under hur
många sekunder ett effektbelopp, vilket som helst, överskridits.
En sådan kurva kallar man ett varaktighetsdiagram.
Fig. 5 visar såsom exempel tre sådana diagram med 100
kW maximieffekt och 2.4 kW tomgångseffekt. Ytan mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
