Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andelsmejeri - Andelsmejerifonden, Norrländska - Andelsslakteri - Andning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skick; körningen besörjes ofta av föreningen.
Leverantörerna äga rätt, stundom även
skyldighet att återtaga avfallet, varigenom all
svårighet med dettas avsättning bortfaller.
Medlemmarna få andel i vinsten i förhållande till
levererad mjölkmängd och dennas fetthalt
samt hava lika rösträtt oberoende av antalet
andelar vid val och stundom i alla
angelägenheter; stundom grundas rösträtten i ekonomiska
frågor på antalet andelar. Styrelsen svarar
för föreningens verksamhet och affärer, men
dessa handhavas ofta till större delen av den
av styrelsen antagna föreståndaren, vilkens
avlöning bör ordnas så, att hans intresse för
rörelsens resultat sporras. A. passar
huvudsakligen i tätt bebyggda trakter, i det att
mjölkens forsling eljes blir svår att ordna och
omkostnaderna väl höga.
Andelsmejerifonden, Norrländska,
inrättades år 1917 för understöd av andelsmejeriers
anläggning i Dalarne och Norrland. Lån
sökas av hush.-sällskap hos Lantbruksstyrelsen
med uppgift å de mejerianläggningar, för vilka
mejerilån hos sällskapet sökts, och förslag
å belopp och lånetid; vid lånets beviljande
bestämmer styrelsen för varje anläggning, inom
vilken tid den skall vara påbörjad och
avslutad. Ränta utgår med 5 %; lånet skall efter
2 år från lyftningsdagen återbetalas med 1/15
årligen. Hush.-sällskapet utlämnar efter
ansökan mejerilån å högst 15,000 kr., dock ej
över den uppskattade kostnaden för
anläggning, inredning och utrustning och mot nyss
angivna villkor. Låntagaren är skyldig
underkasta sig hush.-sällskapets kontroll. Han äger
i förtid inbetala lånet. K. k. 3/7 1917.
Andelsslakteri. För att underlätta
avsättningen av slaktdjur utan mellanhänder
samt vinna fördelaktigare resultat genom att
erhålla slaktvaror av högre klass, särskilt för
export, och bättre tillgodogörande av avfallet,
hava sammanslutningar av lantbrukare om
slakterier efter andelsprincipen inrättats. Det
första a. inrättades år 1890 i Halmstad och
f. n. finnas ett flertal dylika i landet, de flesta
i Skåne, huvudsakligen avsedda för fläskexport,
under det att de uppåt landet mera fylla ortens
behov av alla slags köttvaror.
Medlem tecknar sig för visst antal andelar,
motsvarande det antal djur han beräknar sig
kunna leverera per år, samt bör vara skyldig
till slakteriet leverera alla de friska djur, som
han över husbehov har att avlåta av det slag,
slakteriet mottager, minst så många som det
antal han tecknat sig för. Underlåtenhet
härav medför ofta viss skadeståndsplikt för
antalet levererade djur under det tecknade.
Slakteriet bör å sin sida vara skyldigt
mottaga alla av medlemmar levererade
leveransgiltiga djur av ifrågavarande slag.
Slaktdjuren klassificeras och betalas efter slaktvikt,
enligt av föreningens styrelse fastställd
notering med avdrag för slakteriets
driftskostnad. Ofta betalar slakteriet järnvägsfrakt
eller ett motsvarande mindre belopp vid
leverans vid slakteriet.
I övrigt gälla vid andelsföreningar vanliga
bestämmelser (Se Andelsförening).
Andning. Såväl växter som djur upptaga
under livet gaser ur luften och avgiva åter sådana,
vilket plägar betecknas som in- och utandning.
1. Hos växterna är detta upptagande
och avgivande av gaser av tvåfaldig art. Med
sina gröna delar upptaga de kolsyra ur luften
och använda densamma under solljusets
inverkan i de gröna delarna för att tillsammans
med vatten bilda de organiska ämnen, varav
kroppens vävnader uppbyggas och
livsprocesserna i övrigt underhållas. Detta är sålunda
ett näringsupptagande i förening med bindning
av solljusets energi samt betecknas som
assimilation (se Näring, växternas).
Därjämte försiggår ständigt i såväl ljus som
mörker en inandning av lyftens syre, vilket
i växternas inre förenas med vid
ämnesomsättningar i växten uppkommande enklare
organiska föreningar, vilka därvid syrsättas
(»förbrännas»), under frigörande av energi
och bildning av kolsyra och vatten, som
utandas. Denna senare omsättning bör ensam till
skillnad från assimilationen betecknas som
andning. Under dagsljus, då dessa båda
omsättningar fortgå samtidigt i växtens gröna
delar, överträffar kolsyreupptagandet och
avgivandet av syre det motsatta gasutbytet med
luften, så att detta under dagen visar sig
blott som upptagande av kolsyra samt
avsöndring av syre (jämte vatten), och växterna
sålunda då rena luften från kolsyra. I mörker,
då assimilationen upphör, men andningen
fortgår, komma sålunda växterna att lika som
djuren öka luftens kolsyrehalt, och detsamma
är förhållandet även i ljus med växtdelar
som sakna bladgrönt och sålunda icke kunna
assimilera kolsyra, således t. ex. med säd, frukt,
rotfrukter och potatis under dessas förvaring.
En omsättning motsvarande a. kan äga rum
i växternas inre även utan tillgång på luftens
syre, i det att syrehaltiga föreningar i växten
lämna det för kolsyrebildningen behövliga
syret, vilket betecknas som
intramolekulära. Dylika omsättningar anses ske
under inverkan av enzym (se d. o.).
Hos lågt stående växter (och djur) sker
a. genom hela kroppsytan men hos högre
växter genom de tunna cellväggarna i de
luftrum (intercellularrum), som genomsätta
cellvävnaderna, och som utmynna i egendomligt
bildade klyvöppningar, vilka
förekomma huvudsakligen på bladens undersida
(hos flytande blad på översidan). Andningen
är livligast i unga kraftigt växande växtdelar,
men svag hos sådana, som äro i vilotillstånd,
såsom frön, rotknölar och övervintrande rötter.
Av yttre faktorer inverka huvudsakligen
fuktigheten och värmegraden, vilka stegra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
