Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arrende - Arsenik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
närmaste årens arrende eller, vid egendomens
avträdande, av den nya arrendatorn.
Nyodling må ske endast i den mån
kontraktet innehåller eller särskilt medgives.
För vissa företag för torrläggning eller
ängsvattning enligt fastställd plan liksom för
större odlings- eller täckdikningsarbete kan
Domänstyrelsen medgiva gottgörelse genom
minskning i arrendeavgiften. På samma sätt
förfares med arrendatorn tillkommande
ersättning för tegelrör.
Hävd. Arrendatorn åligger att uppföra
och underhålla stängsel samt att i alla
avseenden väl hävda och i god växtkraft behålla
åker och äng. Domänstyrelsen kan medge
undantag från förbudet att från egendomen
bortföra stråfoder. Gödsel får ej bortföras.
Avträde. Arrendator åligger att året före
egendomens avträdande verkställa trädesbruk
samt höstplöjning, gräsfrö- och
höstsädessådd, för vilket allt jämte utsädet ny
arrendator skall lämna ersättning. Avträdande
arrendator skall tillika utan ersättning
tillhandahålla tillträdaren viss mängd stråfoder. Den
lösningsrätt till stråfoder, som allmänna
arrendelagen tillerkänner jordägaren,
tillkommer här tillträdaren.
Borgen. Arrendator skall för fullgörande
av arrendevillkoren ställa borgen av minst
2 vederhäftiga personer, de där borga en för
bägge och bägge för en såsom för egen skuld.
Borgen kan ersättas av annan säkerhet.
Besiktning. Egendomen skall vart femte
år eller oftare besiktigas av
Domänintendenten eller den som K. B. i hans ställe
förordnar. Avträdessyn för avträdande
arrendatorn är i regel tillträdessyn för den
tillträdande. Kostnaderna erläggas till hälften av
vardera. Det ersättningsbelopp, som må
tillkomma tillträdaren efter avdrag av värdet å
de för hans räkning av företrädaren
fullgjorda prestationer, tillhandahålles honom av K.
B., som uttager beloppet hos den
betalningsskyldige. E. T.
Om arrende av odlingslägenheter å
kronoparker och överloppsmarker i de 6 nordligare
länen, se Skogstorp.
V. Nedsättning av oskäligt
arrende. Enligt provisorisk lag 28/6 1918
och sedan förnyad mot oskälig arrendestegring
kan arrendator i fall av oberäknad
prisstegring å varor, i vilka avgälden utgår, påfordra
skälig andel i prisstegringen, om den utfästa
legan i följd härav blivit uppenbart oskälig.
Denna rätt gäller endast beträffande avtal,
slutet före 1/10 1917. Genom lag 22/6 1921 gäller
detsamma om nedsättning i arbetsskyldighet,
som åligger arrendator enligt kontrakt, slutet
före 1/1 1918. Sämjas jordägare och arrendator
ej om jämkningen, får denna ej överstiga
hälften av prisstegringen och avgöres av en nämnd
av 3 personer, 1 vald av vardera parten och 1
av K. B. i länet. Tredskas part att utse
ledamot, äger domaren eller utmätningsmännen i
orten därom förordna. Klagan över nämndens
beslut anhängiggöres vid domstol inom 30
dagar.
Arsenik (kern. tecken: As) är ett
metalliknande element, som förekommer i en del
arsenikmineral, antingen i fri form eller bundet
vid svavel eller vanligast i förbindelse med
metaller. Dylika arsenikföreningar
förekomma i mycket stor utsträckning, ehuru i regel
i mycket liten mängd, inblandade i andra
mineral, malmer, svavelkis, stenkol m. fl. A. är
därför en synnerligen vanlig förorening i
kemisk-tekniska produkter, beredda direkt eller
indirekt av mineral, såsom i svavelsyra,
framställd ur svavelkis, och i produkter, till vilkas
beredande sådan svavelsyra begagnats, t. ex.
saltsyra, soda, superfosfat, färgämnen m. m.
likasom i små mängder i åkerjord, ur vilken
växterna kunna upptaga små arsenikmängder.
Även djurkroppen anses av vissa forskare
innehålla arsenik som normal beståndsdel,
dock i utomordentligt små mängder och ej
jämnt fördelad på alla vävnader —
sköldkörteln skall innehålla mest, därnäst huden och
hornbildningarna.
Kemiska egenskaper och
föreningar. A. är i fri form en spröd, gråvit,
metalliknande kropp, som upphettad i luften
förbrinner till arseniktrioxid under utvecklande
av vitlökslukt. Arsenikens viktigaste förening,
arseniktrioxiden (rättare:
arsenikhexaoxid, As4O6), även kallad
arseniksyrlighet (populärt: »vit a.», »vitt»,
»råttgift» eller »merkurium»), utgör glas- eller
porslinslika klumpar eller ett vitt, fint
kristallmjöl, som saknar lukt och smak samt är
svårlösligt i vatten. Den är en svag syra, som med
baser bildar vattenlösliga salter, arseniter.
Genom upptagande av syre övergår
arseniksyrligheten till arsenikpentoxid
(As2O5), vars hydrat kallas arseniksyra
och salter arsenater. Om vätgas utvecklas
vid närvaro av a. i någon form, bildas
arsenikväte (H3As), en brännbar, egendomligt
luktande gas, som, om den ledes över ett
glödande ställe av ett glasrör, sönderfaller under
avsättande av arsenikspegel i rörets kallare
delar. (Marshska provet för påvisande av
arsenik.) Från medicinsk synpunkt ha flera
organiska föreningar, i vilka a. ingår, på senare
åren förvärvat sig ett stort intresse; viktigast
av dessa äro atoxyl
(paraaminofenylarseniksyrat natrium) och salvarsan
(dioxidiaminoarsenobensol). Jfr Gift.
— Fysiologiska verkningar och
medicinsk användning. Flyktiga
a.-föreningar och sådana, som äro lösliga eller
lätt kunna bringas i löslig form, äro även i
ganska små mängder giftiga. Den största
giftigheten för djurorganismen synes a.-väte hava,
likasom en del andra, ej närmare kända,
flyktiga a.-föreningar, som bildas, då vissa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
