Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avledning - Avlingejord - Avloppsledningar - Avläggare, Avläggning - Avmätning - Avrad - Avradsdag - Avradsland - Avrensning - Avrinning - Avräkningsbok - Avrösningsjord - Avsining - Avslamning - Avstånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i fast jord eller i små avlopp överstiga 2 à
3:1,000.
Strömhastigheten ökas med vattnets djup i
ledningen, varför denna, då fallet är svagt,
bör grävas med så branta väggar, som är
förenligt med dessas bestånd, men vid starkt fall
göras bredare och grundare, d. v. s. med svag
sidolutning. Denna bör i gravar icke göras
större än 1:1, men kan i stora kanaler
behöva vara betydligt svagare, ända till 1:3. (Se
Dosering.) På grund av dessa förhållanden
beräknas efter tillgängliga tabeller gravarnas
lämpliga mått enligt förefintliga tabeller, (Se
t. ex. Juhlin Dannfelts Handbok i
Jordbrukslära 2:a uppl. 1 sid. 220).
För den på de gjorda mätningarna och
beräkningarna grundade planen och
kostnadsberäkningen behöves:
1. Plankarta i åkerskalan 1:4,000
över området med tillhörande ägobeskrivning
och hävdeförteckning. Å kartan bör finnas
angivna olika ägoslag, ägogränser, vattendrag,
förefintliga diken, vägar, hus m. m. Å
densamma inritas: en kurva angivande
vattenområdets gränser; genom avvägning funna
höjdsiffror å marken samt sjöars, vattendrags och
mossars djup; föreslagna avloppskanaler och
gravar med 2 röda linjer, vallar med gul
eller gulbrun linje; de efter avloppen å
marken nedslagna avvägningspålarna med
nummer; samt fixpunkterna.
2. Profiler över avloppsgravar och
vallar: dels i längdprofiler i längdskalan
1:4,000 och höjdskalan 1:100 med angivande
av höjdläget hos förut befintliga kanalers och
gravars vattenyta, vägar och dammar, hög-
och lågvattenytor m. m.; i profilerna införas
de å marken vanligen på 100 m. avstånd
neddrivna avvägningspålarna och fixpunkterna
samt deras höjd över horisontalplanet och
slutligen den blivande kanalens bottenlinje med
angivande av fallet; dels tvärprofiler i
höjdskalan 1:100.
3. Detaljritningar över broar,
dammar och andra förekommande
fältbyggnader.
4. Betänkande om företagets
ändamål och beskaffenhet samt utredning av på
företaget inverkande frågor.
5. Kostnadsförslag med
grävningslistor, angivande dikenas mått och de olika
mellanrummen mellan de utsatta pålarna.
Arbetets utförande. De blivande
kanalernas, gravarnas och dammarnas
sträckning utstakas och utpålas i marken, i den mån
så ej redan skett vid den föregående
undersökningen. Nummerpålar nedslås på efter
terrängen lämpliga avstånd och avvägas samt
förses med påskrift om höjden över den
bestämda balanslinjen. Bredden hos graven
eller vallen utmärkes genom stickor.
Grävning och sprängning av gravar börjas
vid nedre ändan, för att tillrinnande vatten ej
må besvära arbetet. Kantlinjen utstakas med
en lina. Grävningen utföres med spade, på
hård jord med hjälp av korphacka eller på
lös jord skovel. Den upptagna jorden
bortföres med tippkärror på plankgångar eller med
stjälpvagnar på utlagd fältbana; om den
lägges intill graven, bör 1 m. lämnas fri vid
kanten. Profilen kontrolleras genom en av smala
bräder sammansatt mall, vars ena sida
inställes till den bestämda lutningen (doseringen).
Avlingejord. Se Arvejord.
Avloppsledningar. För bortledande av
förbrukat vatten, spillvatten från kök, tvätt- och
slaktstugor m. fl. ställen, användas inomhus
gjutna järnrör, in- och utvändigt strukna med
asfaltfernissa; utomhus läggas ledningar i
jorden, vilka med jämn, god lutning leda
vattnet till ett avlägset dike, samlingsbrunn eller
dylik plats. Härtill användas vanligen
saltglaserade ler- eller också cementrör av 10 à 20 cm.
diameter, beroende på den vattenmängd, som
skall bortledas. Rören skola alltid nedläggas
på frostfritt djup, på ett underlag av småsten
eller grus, och förses med rensbrunn, helst av
glaserat lergods på lämplig plats. Krökar böra
såvitt möjligt undvikas. A. ha stor
hygienisk betydelse, ty utsläppes förorenat vatten
intill byggnaden, blir denna plats lätt en härd
för flugor o. d. A. för bortledande av
flytande spillning i husdjursstallar, se
Gödselvattenbrunn. L. N. Gramén.
Avläggare. Avläggning. Se Fortplantning,
Förökning.
Avmätning. Se Aptering.
Avrad, årlig avgift i pengar eller varor, som
arrendator erlägger till jordägaren. (Se
Arrende.) Avkastning av fast egendom.
Avradsdag å landet för arrendeavtal,
ifråga om vilka äldre arrendelagstiftning gäller,
Thomedag före jul, d. v. s. 21 dec; för andra,
arrendeavtal, se Arrende.
Avradsland, i Jämtland och Härjedalen
brukad beteckning för jord, som före
avvittringen brukats mot avrad till kronan.
Avrensning. Se Frånrensning.
Avrinning. Se Avledning av vatten.
Avräkningsbok. Se Bokföring.
Avrösningsjord kallas, till skillnad från
inrösningsjord, jord, som icke är odlad eller
anses odlingsvärd, således skogsmark, bergig,
och ej odlingsvärd kärrartad mark.
Bådadera skola före ett laga skifte till sin
utsträckning bestämmas.
Avsining. Se Mjölkavsöndring.
Avslamning. Se Målning.
Avstånd mellan odlade växter bör
avpassas dels efter växternas behov av ljus och
utrymme samt näring i jorden, dels efter behovet
av plats för jordens bearbetning. För att
mest möjligt draga gagn av ljuset och
näringstillgången i jorden böra växterna i allmänhet
stå så glest, att de ej trängas eller ens beröra
varandra. Fritt stående plantor växa i regel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
