Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biskötsel - Bislakt - Bismer - Bisting
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skolläraren J. W. Lewerén i Väring konstruerad kupa
vann ock rätt mycken användning. Trots de
ansträngningar som sålunda gjorts, har
biskötseln fortfarande varit mycket litet idkad,
om än något ökat intresse åter visat sig under
senaste tid. År 1919 lämnade staten ett anslag
av 6 000 kr. för hanteringens uppmuntrande.
Enligt husdjursräkningen 1918 fanns i landet
133,535 bisamhällen.
Biskötselns utbredning i Sverige.
Enligt denna statistik är b. mest
utbredd i Bohuslän, Halland och Västergötland
(5—6 bisamhällen på 100 invånare) och idkas
i alla Svea- och Götalands länen, samt i
Norrland t. o. m. i Västerbotten, om än också blott
som sällsynta undantag, och uppgivas även där
kunna vara lönande. I Jämtland lära
biodlarna t. o. m. ha sammanslutit sig till en
förening. H. J. Dft.
Biskötselns ekonomiska betydelse.
Talrika meddelanden finnas från
äldre och senare tid om betydlig avkastning
av biskötseln. Således omtalas, att komminister
Wieselgren i Växjö ett år ur sina 464 kupor
skördade 785 kannor honung och 350 skålpund
vax, och S. Linnæus omtalar, att en kupa
avkastat 4 dugliga svärmar, 140 skålpund honung
och 7 skålpund vax.
I nyare tider har meddelats, att t. ex. den
ivrige undervisaren kantor Gerner i Hyby vid
Lund år 1875 skördade 6,600 skålpund honung
ur ett oräknat antal kupor, »som dock icke
kunde överstiga 112». Så långt upp som i
Kåge i Västerbotten samt i Östersund bedrives
biskötsel med ganska gott resultat, trots 7 à 8
månaders vinter. Under vanliga förhållanden
bör kunna påräknas 10 kg. honung och 1/2 kg.
vax om året för varje samhälle. När en god
halmkupa betingar ett pris av 30 à 40 kr. är ju
ett kapital, som lämnar 100 à 300 %, mycket
väl placerat.
Biskötseln kan således lämna en inkomst, som
icke är att förakta av dem, som, utan att
försumma sina huvudsakliga bestyr, kunna ägna
en eller annan timme åt vården av sina bin.
För småbrukare, torpare, backstugusittare,
egnahemsinnehavare, skollärare, hantverkare
och för övrigt alla, som förfoga över några
kvadratmeter jord, är och skall biskötseln
bliva en av de små inkomstkällorna. Till och
med för den förmögne lantbon skulle det öka
trevnaden, om han prydde sin trädgård med
några bikupor, för att dels ha nöje av att
betrakta binas flit och konstfärdighet, dels ha
nyttan av att få sina växter mera jämnt
befruktade, än vad humlorna förmå åstadkomma,
och kunna glädja sina barn med njutningen
av oförfalskad och snyggt skördad honung.
Särskilt för den självförsörjande kvinnan
passar det att bedriva biskötsel i samband med
annan husdjursskötsel, såsom fjäderfä-,
kanin-, och trädgårdsskötsel. Skulle under
ogynnsamma år en sak slå fel, kunna de andra
gå bättre och »många bäckar små göra en stor
å». Kan man ej driva biskötsel i större skala,
så kan man åtminstone tillgodose det egna
behovet av honung i hemmet. Honungen har ett
högt näringsvärde och kan således användas
som födoämne och kan användas vid alla
tillfällen för att ersätta socker.
I medicin har honung sedan gammalt
använts. Det är uppenbarligen onödigt att som
nu sker införa honung från utlandet,
synnerligen som denna s. k. honung till stor del härrör
från fabriker, som tillverka sin vara utan binas
hjälp, av råsocker, saltsyra och essens, beredd
ur stenkolstjära.
Bina göra icke blott sin ägare nytta, de gagna
även hela den omgivande trakten. De
befrukta växterna, och många växter sätta blott
dåligt frö utan deras medverkan.
För alsikeklövern är biet den förnämsta
hjälpen vid befruktningen.
I fruktträdsblomman mogna ej ståndare
och pistiller samtidigt i samma blomma.
Frömjölet måste alltså föras över från en blomma
till en annan, där pistillen står på samma
mognadsgrad som den blommas ståndare, vilken
avlämnat frömjöl, och detta sker genom de
honungssamlande insekterna. I en del blommor
äro ståndarna längre än pistillerna eller tvärtom
och sådana äro likaledes hänvisade till
insekterna för befruktning.
Det uppgives, att skördarna av
insektbefruktade växter bliva dåliga de år, som föregåtts
av en vinter med djup käle. Humlorna krypa
ned i jorden och övervintra; men når kälen
dem, dö många, och de växter, som för
frömjölsöverföringen äro beroende av dem, lida
därav. Å de trakter, där bin finnas, blir dock
skörden god. A—r Ln.
Bislakt är det barbariska sätt, på vilket
våra förfäder och ännu i senare tid även en del
halmkupeskördare behandlade bina för
skördandet av honung. När hösten kom, dömdes
en del kupor att slaktas, varvid en grop
grävdes i marken, svavel lades däri och antändes,
varefter kupan ställdes över gropen. När
samhället ansågs dött, togs kupan undan och
innehållet skördades, blandat med yngel, frömjöl,
bin och deras exkrementer, som de i
dödsångesten lagt på kakbygge och i honungen. Var
kupan dessutom in- och utvändigt spacklad med
kogödsel, så borde detta åtminstone ej
förhöja aptiten.
Om gropen, i vilken de avdomnade bina
nedmyllats, grävdes upp efter 2 à 3 dagar, kunde
det hända, att de kvicknat till. Alltså ett
grymt djurplågeri. Jfr Honungsskörd. A—r L—n.
Bismer är en i Danmark uppfunnen
automatisk skummjölksvåg, som anbringas direkt
på mjölkbehållaren, i vilken skummjölken,
som skall utvägas, samlas. L. Fr. R.
Bisting. Bien äro såsom en hel del andra
honungssamlande insekter försedda med gadd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
