Lantmannens uppslagsbok / 224 (1923) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Domäner - Domänstyrelsen, Kungl. - Doning - Dopping

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vid avvittringen fingo dylika nybyggen och
hemman sina områden bestämda, och
ytterligare tillfälle till upplåtelse av kronojord har
därvid beretts inom lappmarkerna (se
Avvittring, Nybyggen). Även hade odlings- och
ängslägenheter å oavvittrade marker tagits i
besittning ej blott av nybyggeshemmans
innehavare utan även av inhysingar. Dylika
oberättigade jordbesittningar hade innehavarna
fått bibehålla, men så att de förändrades till
kronotorp (skogstorp), och enligt
riksdagens beslut år 1909 upplåtas odlingslägenheter
A kronoparker och kronoöverloppsmarker i de
6 nordligaste länen på 50 års arrende (se
Skogstorp). De efter avvittringen åt kronan
bibehållna områdena kallas kronoöverloppsmarker
(Se Avvittring). Den strävan, som gjort sig
gällande under senare tid, att åstadkomma en
planmässig kolonisation å kronans
marker, särskilt å Norrlands sankmarker,
har lett till en år 1909 beslutad
försökskolonisation å Alträsk kronopark i Norrbotten,
och år 1918 har försökskolonisation i större
omfattning börjat i de båda nordligaste länen,
i syfte att lägenheterna efter vissa år skola
kunna övergå till enskild egendom (se Nybyggen,
Kolonisation). Litt.: Egnahemssakkunnigas
betänkande 1914, I; Kolonisationskommitténs
betänkande 1917.

Statens domäner omfatta dels
statens jordbruksdomäner med tillhörande
skogar, dels statens övriga skogar med tillhörande
inägor (skogsväsendets). Jordbruksdomänernas
inägor med sammanlagt omkr. 100,000 ha. jämte
några smärre skogar voro år 1920
taxeringsvärderade till 80,710,315 kr. och utarrenderade
jämte husbehovs virke för omkr. 2,200,000 kr. —
Statens samtliga skogar (med skogsväsendets
omkr. 43,500 ha. inägor) utgjordes ¹/₁ 1920 av:

kronoparker . . . . . . . . . . . . .	4,787,792	ha.
kronoöverloppsmarker . . . . .	1,167,478	»
jordbruksdomäners skogar . .	106,184	»
övriga statsskogar . . . . . . . . .	13,294	»
————————
S:a	6,074,748	ha.

Taxeringsvärdet härav (utom förenämnda
mindre skogar) var 305,468,481 kr. Dessutom
funnos då i lappmarkerna ännu oavvittrade
kronomarker med omkr. 250,000 ha. skogsmark,
utom kalfjäll och andra impediment. År 1919
avverkades å statens skogar över 4 mill. m3
eller i medeltal inemot 1 m³ pr. ha., och
inkomsterna (skogsmedlen), som före kristiden
uppgingo till omkr. 16 mill. kr., utgjorde 52
mill. kr. (samma belopp 1920), varav 21 mill.
utgifter och 31 mill. behållning, motsvarande
8 kr. pr ha. skogsmark.

Förvaltning. Kronans
jordbruksegendomar skola, med undantag av vissa, för
särskilda ändamål anslagna egendomar,
utarrenderas, varemot skogarna skötas för statens
räkning. Förvaltningen av domänerna, som
tidigare tillhört K. Kammarkollegium med
en år 1859 inrättad K. Skogsstyrelse för
vården av skogarna, överflyttades år 1882 till
den då inrättade K. Domänstyrelsen (se d. o.).
Litt.: Betänkande— —förändrade grunder för
förvaltningen av kronans jordbruksdomäner,
av tillkallade sakkunniga. 1922.

Domänstyrelsen, Kungl., inrättad 1882,
handhar enl. instruktion ¹¹/₂ 1921 förvaltningen
av de till statens domäners fond hörande
fastigheter, utövar tillsyn och kontroll även över
de allmänna skogar, som ej stå under dess
förvaltning och över tillämpningen av de
speciella norrländska skogslagarna (se
Skogslagstiftning) samt har att i allmänhet verka
för en ändamålsenlig skogshushållning och
jaktvård i riket. D. består av en
generaldirektör, en överdirektör och souschef samt cheferna
för styrelsens byråer (kameral-, domän-,
lantbruks- och 5 skogsbyråer) och 2
domänfullmäktige (vilka deltaga blott i vissa frågors
behandling). Den under styrelsen lydande
lokala förvaltningen handhaves för
jordbruksegendomarna av 15 domänintendenter
(vanligen med 1 län som distrikt), som utöva
tillsynen över de utarrenderade
jordbruksegendomarna, och för skogsväsendet av 13
överjägmästare med var sitt distrikt, som äro
delade i revir (år 1920 133), vilka förvaltas
av jägmästare, med eller utan biträde av
assistenter. I Norr- och Västerbottens
kustlandskap finnas 11 skogsingenjörer med
åliggande att inom tjänsten underlydande
skogsvårdsområde verkställa den
utsyning å enskildas skogar, som föreskrives i för
dessa landsdelar gällande skogslagar, samt
att söka befordra den enskilda skogsvården
inom området. Inom varje
överjägmästaredistrikt är i regel anställd en skogstaxator
för att granska, revidera och uppgöra förslag
till skogshushållnings-, indelnings- m. fl. planer
samt biträda vid värdering av till inköp
hembjudna skogsfastigheter.
Flottledsingenjören jämte en flottningsassistent
har tillsyn över kronans flottleder. Varje revir
är indelat i bevakningstrakter (f.n.
634, inom vilka den närmaste tillsynen åligger
kronojägare och
kronoskogvaktare, de senare å av skogsstaten förvaltade
häradsallmänningar, till bergshanteringens stöd
anslagna och vissa större ecklesiastika skogar.
Därjämte finnas 11 skogsfogdar, som
biträda skogsingenjörerna, samt 27
tillsyningsmän för den närmaste tillsynen å
enskilda skogarna i skogsvårdsområdena. För
kompetens till tjänstemanabefattningar vid
skogsförvaltningen kräves genomgående av
jägmästarekursen vid skogshögskolan och till
underbefäl examen från en statens skogsskola
(se Skogsundervisning).

Doning. Se Släde.

Dopping, Podiceps, ett simfågelsläkte,
närstående till lommarna, som de likna i långsträckt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>