Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förädling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pr^ojlCC^A.
371
ett konstant individ som befruktat sig själv,
se Ärftlighet),
d) Förädling genom korsning. Korsning i
växtförädlingens tjänst har sedan länge blivit
använd av olika växtförädlare, men det är
först sedan i början av detta århundrade
Mendels upptäckter ånyo blevo framdragna
i ljuset och i samband med den på hans
undersökningar baserade moderna
ärftlighetsforskningen, som korsningen fått den stora, man kan
säga epokgörande, förut ej anade betydelse för
växtförädlingen, som den i verkligheten för
närvarande äger. Av dessa undersökningar
har nämligen framgått, att den hos avkomman
efter en korsning inträdande ärftliga variationen
icke är, såsom man förr trodde, regellös utan
lagbunden och betingad av en omkombinering
av de hos föräldrarna förefintliga ärftliga
anlagen (se Ärftlighet). Genom korsning söker
man nu, alldeles som vid djurförädlingen, få
fram sorter med föräldrarnas egenskaper ur
praktisk synpunkt sett så gynnsamt
kombinerade som möjligt. Valet av föräldrar är givetvis
av stor betydelse, och ju bättre man på förhand
känner dessas ärftliga beskaffenhet, desto
säkrare kan man också beräkna resultatet.
Svårigheterna vid korsningsförädlingen äro
emellertid betydande. Den för en sorts
odlingsvärde så avgörande egenskap, som vi kalla
avkastningsförmåga, är till exempel ingalunda
betingad av ett enkelt anlag utan fastmera av
talrika dylika, och att genast vid en första
korsning få fram den praktiskt taget
gynnsammaste kombinationen mellan de hithörande
anlagen hos föräldrarna, därtill är utsikten mycket
ringa. Kombinationsmöjligheterna äro talrika,
men de eftersträvade bättre och bästa
kombinationerna blott få. Man får vara nöjd med
små framsteg och så arbeta vidare framåt på
grundval av det redan uppnådda. De nyaste
så högt avkastade sorterna av t. ex. höstvete
(Pansarvete, Fylgia, Solvete II och Thulevete
II) ha sålunda ingalunda erhållits färdiga med
ens, utan utgöra produkten av ett under många
år fortsatt urvalsarbete i samband med till
en början frivilliga men sedermera avsiktliga
korsningar.
Den blomma, som skall korsbefruktas,
kastre-ras genom ståndarnes avlägsnande, innan de
ännu släppt sitt frömjöl, varefter blomman
(axet) till förhindrande av ej önskvärd
korsbefruktning isoleras genom att inlindas i
bomull, inneslutas i glasrör, som i båda ändar
tillstoppas med bomull, eller genom att omslutas
med en påse av exempelvis pergamin e. d.;
då pistillen är mogen, om kastreringen skett i
lagom tid, en eller ett par dagar efter
densamma, tillföres så frömjpl från vederbörande
fadersort, varefter isoleringen fortsättes, tills
utvecklingen hunnit så långt, att fara för annan
korsbefruktning är över.
Grunderna föx urvalet. Förr
trodde man, att vissa praktiskt viktiga men alls
icke eller endast osäkert iakttagbara egenskaper
stodo i ett visst bestämt förhållande till andra,
som voro lätta att säkert bedöma, och att man
sålunda med ledning av de förra även skulle
säkert kunna döma om de senare och därigenom
få en säker hållpunkt för urvalet. Senare tiders,
erfarenheter och forskningsresultat ha
emellertid visat, att man här befann sig på villovägar
(jfr Korrelation). Det enda säkra sättet att
komma till klarhet beträffande olika sorters
relativa värde är direkta iakttagelser och järn-,
förelser dem emellan i avseende på de värde-,
bestämmande egenskaperna. Under växttiden
föras sålunda möjligast noggranna anteckningar
över de olika sorternas utvecklings- och
mognadstid, vinterhärdighet (för vintersäd),
stråstyrka, motståndskraft mot sjukdomar o. s. v.,
vartill sedermera sluta sig iakttagelser över
kärnans beskaffenhet i olika avseenden
(storlek, form, finskalighet etc). För bedömande
av avkastningsförmågan kan ju i vissa fall en,
undersökning av sådana egenskaper som
plantans, axets eller fruktens vikt, kärnprocent (pro-,
cent kärna i förhållande till plantans totalvikt,
eller halm vikt) m. m. ha ett visst värde, men full
klarhet härvidlag står att vinna endast genom
direkta jämförande avkastningsförsök, därvid
sorterna odlas sida vid sida under möjligast
likartade förhållanden. Skördarna växla ju högst
betydligt under olika år; ett år kan vara mera
gynnsamt för en sort, ett annat för en annan.
De jämförande försöken måste därför fortsättas
under en följd av år, innan några säkra
slutsatser kunna dragas om de olika sorternas
relativa avkastningsförmåga och odlings värde. Den
eller de sorter, som i de jämförande försöken
visa sig överlägsna de samtidigt prövade bäst
bland dem, som redan äro föremål för odling i
stort, förökas och utsläppas i marknaden, så
snart tillräckliga mängder föreligga.
Bearbet-ningen av dem fortsättes emellertid alltjämt,
så att nya eliter efter behov kunna
utsläppas som ersättning för de tidigare, då dessa av
en eller annan anledning börjat förlora i
odlingsvärde (t. ex. genom främmande
inblandningar, genom frivillig korsning, genom
sjukdomssmitta o. s. v.).
Ett viktigt supplement till de med
förädlingsverksamheten direkt förbundna försöken
utgöra de lokala, i vilka olika sorter prövas hos,
jordbrukare inom skilda delar av landet för
att utröna deras odlingsvärde på olika trakter
och under olika förhållanden. Detta värde kari
nämligen vara mycket olika, vi behöva
därvidlag endast erinra, om vilka olika fordringar
man inom södra och mellersta Sverige, ja, redan,
inom olika delar av Skåne, måste ställa
påilöst-vetets vinterhärdighet, för att ej tala om den,
olika tidighet och olika stråstyrka, som
erfordras av en sort på olika trakter och på olika
jordmåner.
. Särskilt i ett land som vårt, med så yåxJandé
klimatiska betingelser, är en välordnad lok«4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
