Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gipsrör ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
c-l
387
tjocklek. Före inläggningen skall leran väl
bearbetas och tillsättas med vatten och därefter
sammanpackas med handdocka. Sedan massan
härefter legat ett par tre dagar, bör den ånyo
bearbetas med tröskslagor eller klappträd, vilket
upprepas med ett par tre dagars mellanrum,
tills massan är fullt fast och sprickbildning
utesluten. Lergolv användes huvudsakligen
till lador o. dyl. platser.
G. av fältsten. Någorlunda jämnstor
och äggformig sten av 12—18 cm. storlek
sättes i ett underlag av sand eller grus och
nedstötes efter sättningen hårt med järnskodd
handdocka. I djurstallar o. dyl. platser böra
dylika g. utföras med cementfogar. Stenarna
sättas med så öppna fogar som möjligt, och
efter det stenen blivit hårt nedställd, fyllas
fogarna med cementbruk av t. ex. 1 del cement
och 2—4 delar sand. Bruket tillsättes så
sparsamt med vatten, att det icke får flytande
konsistens. Efteråt avjämnas golvet med en kvast
och stundom pågjutning av vatten, så att
stenarna stå 1—2 cm. över fogarna. Stengolv
sättes även av t u k t a d sten (gatsten),
som bör vara något kilf ormig. Sättes med smala
delen nedåt och så att fogarna komma i
förband.
G. av plansten, naturlig sten, lätt
klyvbar till större, flata block, vanligast
kalksten, förekomma ofta i kalkstensrika trakter.
Underlaget bör liksom för föregående vara sand
eller grus, och fogarna sammanhuggas så
omsorgsfullt som möjligt samt läggas i förband.
Fogarna igjutas med jordfuktigt cement bruk.
Tillsättes för mycket vatten rinner bruket ned
i sanden. Kalkstensgolv bliva med tiden mycket
hala, varför de icke äro lämpliga till ställar,
gödselstäder o. dyl. platser, där hästar skola gå.
Tegelgolv böra läggas av utvalt,
hårdbränt tegel av god beskaffenhet, på sand eller
grus i enkelt eller dubbelt lag på flatsidan eller
också ställas på kant. Det förstnämnda är
fördelaktigast, enär golvets reparation
härigenom lättare försiggår. Efter läggningen
nedstötes golvet försiktigt med handdocka och
fogarna igjutas med cementbruk. G. av
plattor vanligen av bränd lera eller cement.
De i marknaden förekommande plattorna växla
mycket i storlek, färg och finhetsgrad. Som
plattorna vanligen äro tunna, måste underlaget
vara fast och jämnt och göres fördelaktigast
av betong av 5—7 cm. tjocklek. Plattorna
läggas därpå i cementbruk, omsorgsfullt, så
att de bliva väl understödda. Plattor av klinker
av lera äro synnerligen lämpliga och hållbara
för ladugårdar, svinstallar etc. men bliva sällan
använda på grund av sitt höga pris.
G. av cement äro för
lantbruksbyggnader de viktigaste. För golvets varaktighet
är ytterst viktigt, att någon sättning å marken
icke förekommer och ej heller tjälen tränger
in under golvet. Om marken icke är av
erforderlig fasthet, urschaktas och påfylles den med
sten. Då underbädden är fullt färdig, utlägges
först ett lager betong av 6—12 cm. tjocklek,,
beroende av den styrka som erfordras, i
blandning av t. ex. 1 del cement, 5 delar sand och 7
delar makadam. Härpå utlägges en 2—3 cm.
tjock slitsats av cement bruk i blandning 1 del
cement och 2—4 delar sand. Därpå vattrives.
ytan under det torrt cement påströs. För att
få en hård och glasaktig yta avslipas golvet med
stålskiva. Golvläggningen i sin helhet måste
ske så hastigt som möjligt, eljest försvagas
massan. Golvet bör läggas med erforderlig
lutning.
G. av asfalt lägges på underlag av
betong, men kan också läggas på trägolv.
I senare fallet bör först å detsamma anbringas
grov väv, som fästes med spik i mitten på varje
golvplanka. Till asfalt gol v användes vanligen
naturlig asfalt, såsom glimmer eller Val de
Travers, vilka ofta blandas. Golvets tjocklek
tages i sin helhet 2—3 cm. inlagt i två lag.
Trägolv i boningsrum och därmed
jämförliga lokaler lägges av bräder eller plank av
omkring 1 l/2" tjocklek, vanligen av furu eller
gran. För att sammantorkningen må lämna så
små sprickor som möjligt, böra tiljorna vara
smala, helst ej över 15 cm. Vid golvets
inläggning anbringas en minst 15 cm. frisbräda kring
väggar och eldstadsplaner. Golvet skall efter
inläggningen bilda ett fullkomligt slätt och
vågrätt plan, varför undersalning bör göras å
bjälkarna, där så erfordras. Alla inkortlingar
göras under friser och kakelugnsplan. Skarvar
å golvplanken böra i möjligaste mån undvikas,
men äro de nödvändiga, skola de regelbundet
förskjuta varandra. Golvbräderna skola vid
inläggningen vara väl torra samt sammanfogas
medelst spontning och skråspikning, så att inga
spikhuvud synas, och hårt sammandrivas.
Framför eldstäder böra alltid läggas
eldstadsplaner av sten. Virkets kvalitet rättas efter
anspråken. Kvistrent virke utan några,
kvistar eller andra fel (blåyta, kådlåpor o. s. v.)
brukas sällan, helrent med högst 10—15
små kvistar per m2 i rum med större anspråk,
men eljest mest halvrent, som får hava
20—30 kvistar (ej lösa!) per m2, eller bättre
utskott.
Trägolv i ekonomibyggnader göras av enklare
beskaffenhet än föregående. Å foderskullar o.
dyl. behöva t. ex. bräderna icke spontas utan
kunna läggas på lock, varvid bräderna läggas
på varandra. Om trossbotten se Bjälklag. Jfr
Byggnadsvirke och Bj älklag. L. N. Gramén.
2. Avdelning av hässja (se d. o.).
Gordonsetter. Se Hund.
Gorgonzola, mjuk italiensk ost, nätådrigt
genomvuxen av grönmögel och med en pikant
arom och smak; tillverkas flerstädes även utom
sitt hemland. Vid formningen blandas äldre,
starkt syrad ost massa med yngre, lindrigare
syrad; därefter pressas den lindrigt och stickes
med träpinnar för att underlätta möglets in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
