Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gödsling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
428
art, matjordens djup, jordens reaktion,
föregående användning och gödsling av jorden.
För kontrollens skull bör alltid ett antal
(minst 3 eller 4) av varje försöksnummer
finnas, vilka böra jämnt fördelas i planen
och ligga på så stort avstånd från varandra
som möjligt, för att förekommande ojämnheter
i jorden ej må drabba flera rutor av samma
nummer. Numera användas helst lika många
parallellrutor som försöksnummer. Flera små
rutor äro bättre än färre större med lika stor
sammanlagd ytvidd. För att ytterligare
motväga inverkan av förekommande ojämnheter
hos jorden på olika nummers jämförbarhet,
låter man stundom enligt norrmannen Bastian
Larsens förslag var 3:e ruta vara en m
ä-tareruta (ogödslad eller normalgödsling)
och beräknar varje försöksrutas
skördeavvikelse från medeltalet av de tre närmsta
mätarerutorna. För alla parallellrutorna av
samma försöksnummer blir sedan medeltalet
av de sålunda erhållna avvikelserna uttrycket
för verkan av den prövade gödslingen.
Rutorna göras helst kvadratiska, för att
ytterkanterna må bliva de minsta möjliga och lika
för alla, storleken vanligen 0.5 ar.
Försöksrutorna läggas tvärs över tegarna.
Exempel på rutornas anordning:
1
2
3
4
5
1
2
3
4
5
1
2
3
4
5
1
1. Plan enligt P. Wagner.
a
d
b
e
c
b
e
c
a
d
c
a d
b
e
d
b
e
c
a
e
c
a
d
b
2. Kvadratisk plan enligt H. v. Feilitzen.
b
a
f
d
a
e
c
a
g
c
a
g
e
a
d
b
a
f
d
a
b
f
a
c
g
a
e
e
a
c
g
a
b
f
a
d
3. Plan använd vid Malmöhus läns fältförsök.
Var tredje ruta (a) mätare. Flertalet rutor
komma på detta fält att ligga intill 3 mätare,
med vilka de jämföras.
För ytterligare kontroll över försökets
pålitlighet brukas numera stundom en
sannolikhetsberäkning av de funna medelresultatens
medelfel (Mitscherlich i Landw. JahrbÜcher
1903, sid. 700). Om denna beräknings
behövlighet hava dock skilda meningar uttalats.
Jfr Jordproduktivitetslagen.
Försöksplanerna böra vid fältförsöken vara
så enkla som möjligt. I varje försöksnummer
bör blott en fråga vara uppställd till
besvarande, d. v. s. det bör hava till uppgift att
visa inverkan av endast ett ämne eller av en
mängd av detsamma. Försöksnumrens antal
bör ej vara större, än att det arbete, som
försöket kräver, ej överstiger försöksvärdens vilja
och möjlighet att tillsläppa arbetskrafter;
därför i allmänhet ej över 5 försöksled.
En försöksplan så omfattande som de
ovan anförda kräver redan ett betydligt arbete.
Försöksresultaten beräknas än av den
skördeökning, som tillskottet av ett visst ämne giver
över de ogödslade rutorna (den »direkta
metoden»), eller ock av skillnaden mellan full
gödslingsnumret och det nummer, vari
ifrågavarande ämne saknas (den »indirekta
metoden») .
För utrönande av behovet av de 3
viktigaste gödselämnena, kväve, fosforsyra och
kali, med minsta antal härför erforderliga
nummer hava exempelvis följande planer
använts:
A. Om frågan gäller att utröna, om det
ena eller andra ämnet lönar sig att tillföra,
användas vanligen följande nummer:
a. ogödslat,
b. fullgödslat (kväve + fosforsyra + kali),
c. fosforsyra -f- kali,
d. kväve + kali,
e. kväve + fosforsyra.
Jämförelsen med ogödslade rutor visar, om
gödslingen gjort någon verkan; vid jämförelse
av skördeökningen å b. (fullgödslat) med
densamma å c, d. och e., där kväve, fosforsyra
eller kali uteslutits, framgår, om vartdera av
dessa ämnen haft någon skördeökande
verkan.
Nordiska jordbruksforskares förening har
förordat följande schemata:
1. för fast jord:
a. ogödslat
b. kväve
c. kväve + fosforsyra
d. kväve + fosforsyra -f kali, ’eller
a. ogödslat,
b. kväve,
c. kväve + fosforsyra,
d. kväve + fosforsyra + kali,
e. kväve + kali.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
