- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
444

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harelda ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

444

vilkas inställning i olika vinkel mot varandra
bearbetningen kan göras m. 1. m. kraftig. I
mellanrummet mellan de båda axlarna sitter
vanligen i fjäderpinne och intill varje tallrik
ett skrapar-järn, som genom en gemensam
hävstång kan läggas åt m. 1. m. Tallrikarnas
antal växlar 8—12 och arbetsbredden 1.3—2 m.

Tallriksharv.

De kräva 2 dragare och köras med stång.
Spadharv är en förändring av den förra
med till spadformiga blad uppdelade tallrikar.
Den gör ett än kraftigare arbete.

Harven är stundom förenad med andra
redskap; ett sådant sammansatt redskap är s 1 a d
d-harv (se Sladd). Jfr även Hacka,
Hästhackor. Om kraftbehov vid harvning, se d. o.

Harvning användes dels för att luckra,
finfördela och omblanda jorden samt till jämna
åkerytan, dels för att förstöra ogräs samt dels
för att mylla utsäde och gödsel. Jordens
djupare luckring verkställes bäst med" plog och
årder, vilka harven ej kan ersätta.
Alvharv-ning (se Alvluckring) förekommer därför
endast undantagsvis, och vid den årliga
bearbetningen bör helst djupare h. inskränkas till
vad som erfordras för att sönderdela tutorna
och bearbetningen med harv huvudsakligen
bestå i grundare h. för att bereda en lagom fin
såbädd. Där av en eller annan anledning kokor
bildats, består harvens arbete huvudsakligen
i att omväxlande med vältning bringa upp
dessa till ytan för att blotta dem för inverkan
av följande vältning. Efter sådden och,därefter
följande vältning gives gärna en ytjiarvning
för att minska jordens uttorkning (se Jord:
fuktighet). Den sålunda åstadkomna
lucker-heten bör sedan, i den mån ske kan,
vidmakthållas under växttiden, vilket sker genom
brodd-h., överharvning av potatisåkern samt
häckning av radsådda växter.

För att jordens korniga struktur må
bibehållas, bör h. på lera ske endast då jorden är
lagom fuktig, så att den ej klibbar, och innan
den hårdnat. Hava kokor bildats, så kan den
sönderdelning av dessa, som åstadkommes
genom h. och vältning, ej giva ett gött bruk ;på
jorden, utan ett fint stoft uppstår, sckn vid
regn lätt hopslammas. — H. verkar
finfördelande även genom pinnarnas stötning mot

jordklumparna, och då stötarnas kraft ökas
med redskapets hastighet, blir harvningens
verkan kraftigare vid ökad körhastighet. I
synnerhet gäller detta rullharvning.

H. för att förstöra ogräset består
huvudsakligen i att lossa och ur jorden uppdraga
rotogräs, som avskurits med plog eller årder,
samt att genom ytharvning förstöra
ogräsplantorna. De djupgående harvar, som hava
för rotogräsets avskärande särskilt avsedda
billar, ss. gåsfot- och skyffelharvar, användas
föga. Den djupgående h., som vid beredningen
till sådd förekommer, befordrar även ogräsets
bekämpande genom att till ytan uppföra
ogräsfrö, som där lättare kan gro, varefter plantorna
förstöras vid följande ytliga bearbetning, men
så vitt möjligt undvikes dylik djup h., sedan
jorden fått behövlig luckring, för att ej nya
mängder ogräsfrö må uppföras, vilka ej hinna
gro och förstöras före sådden. Vid trädningen
bör däremot genom omväxlande djup och ytlig
h. ogräsfrö upprepade gånger föras upp till
ytan för att gro före den avslutande ytliga
härdningen före sådden. Fröogräsets förstöring
fullföljes sedan genom broddharvning med lätta
ytharvar och ogräsharvar, liksom genom
häckning, rensning och besprutning. Se Ogräs.

Myllning av utsäde genom h.
förlorar i betydelse, i den mån självmyllande
radsåningsmaskiner användas; den sker med
rätpinn- och klös-, samt på torvjord med
tallriks- och spadharv. Särskilda myllharvar finnas
ej mer i bruk.

Arbetsmängd och kraftåtgång
växlar för samma redskap starkt med jordens
art och tillstånd samt bearbetningens djup och
kan därför angivas blott med ungefärliga tal,
ss. följande, avseende bearbetning av måttligt
styv jord:


Arbets-
Kraf tåtgån g
Bearbetas

Redskap
bredd
kg. pr m.
pr 8 tim-


m.
arbetsbredd
mar ha.

Grubb er . . .
I
400—IIOO
1-5

AlvluckTare
O.25
400— 600
0.30

Fjäder har v 13




pinnar . . .
I.30
130— 2O0
2.0—3.0

Klösharv . .
I.25
120— 140
1.5—2.0

Rullharv. . .
O.90
200
1.5—2.0

Rätpinnharv .
2.0
70—90
3.0-4.0 4.5-6.0

Kedjeharv . .
2.0
70—80

Tallriksharv .
1.5
130
3.0—4.0

Has kallas den del av husdjurens
extremiteter, som ligger mellan skänken och
skenbenet och hos människan motsvaras av hälen
och vristen. H. utgöres av 7 ben: has- eller
hälbenet, som bildar hasspetsen och
största delen av hasens bakre kontur, r u 11 b
e-n e t, som med nedre änden av stora
skank-benet bildar själva h.-leden (motsv. fotleden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/0454.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free