Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Härskande träd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
495
rummet gäller det härvid den för ett nordiskt
klimat så viktiga vinterhärdigheten och
tillräckligt snabb utveckling. För rödklöver t. ex.
är detta fallet, och frö från vissa länder är
för vårt klimat underlägset eller odugligt (se
Klöver). Tidigare var den allmänna
uppfattningen, att utsäde från trakter med mildare
klimat skulle vara mindre vinterhär digt och
giva mer senmognande gröda än sådant från
trakter med kärvare klimat, och en benägenhet
gjorde sig till en tid gällande att göra nordisk
härstamning till den framför andra viktiga
vid val av utsäde. Detta visade sig emellertid
vara en överdrift, och om än gamla lånt- och
biandsorter från nordligare trakter genom
naturligt «urval i allmänhet äro härdiga, så
gäller det ej förädlade, ensartade sorter, av
vilka var och en har sina utpräglade egenskaper,
bland dem även graden av vinterhärdighet.
Ett Thulevete t. ex. kan, alstrat i Skåne, vara
lika vinterfast i Mellansverige som ett där
frambragt (jfr Acklimatisering). Sortfrågan
är vid dessa säden viktigare än härkomsten.
Även i andra avseenden kan härkomsten vara
av betydelse. I många fall har den inom en
ort odlade sorten någon säregen stamkaraktär,
som kan vara ofördelaktig vid odling på annan
ort, ss. anlag för någon växtsjukdom, mindre
avkastningsförmåga o. s. v. Sålunda tillhör den
i Amerika odlade rödklövern till stor del en
luden varietet, som på denna grund är mera
mottaglig för en del växtsjukdomar.
Hundäxing från N. Zeeland och Amerika är mindre
givande än sådan av svensk eller dansk
härstamning. Turkestansk lucern har god
vinterhärdighet men dålig återväxt.
Det förnämsta medlet att utröna härkomsten
äro frön av vissa ogräsarter, vilkas förekomst
är inskränkt till vissa produktionsområden och
vilka därför betraktas som
»karaktärsfrön» för utsäde’från dessa. Så t. ex. angiver
förekomsten av Ambrosia artemisiœ†olia,
Potentilla norvegica, Plantago Rugelii m. fl.
amerikansk, Picris strida och Helminthia echioides
sydfransk härkomst. Det händer dock, att ett
ogräs kan sprida sig från ett produktionsområde
till ett annat och därigenom förlora egenskapen
av karaktärsfrö för uteslutande ett område.
Så har t. ex. fliknäva, Geranium dissectum, förr
varit karaktärsfrö för Västeuropa men
förekommer nu så allmänt i Skåne, att den
numera kan anses som karaktärsfrö för även detta
produktionsområde. Gaffelglim, Silene
dicho-toma, som förr förekom endast i ryskt frö, har
numera spritt sig till angränsande delar av
Mellaneuropa och påträffas även stundom i
sydsvenskt frö. I vissa fall kan ledning för
härkomstens bedömande hämtas från fröets
färg samt från inblandning av oorganiska
ämnen, ss. svartjord i ryskt frö, stycken av
musselskal i franskt o. s. v.
Sedan år 1909 är i Sverige föreskrivet, att
frö av rödklöver, alsikeklöver och humlelucern
skall vid införsel från utlandet bemängas med
rödfärgade frön, genom att en lösning av eosin
insprutas i säckarna (K. k. 5/s 1909)» ocn
förslag föreligger att utsträcka detta påbud till
andra arter. Förekomsten av bjärt rödfärgade
frön eller partiklar i en frövara är således ett
tecken, att det är utländskt frö eller blandning
med sådant. Detta stadgande har tillkommit
för att skydda svensk produktion av röd- och
alsikeklöverfrö och för att stävja det tidigare
vanliga inblandandet av utländska fröslag i
svenskt rödklöverfrö. J. N. W.
Även inom ’ skogs skötseln har på
senare tid vikten av fröts h. påvisats.
Sydländskt tallfrö (särdeles tyskt, som använts
i stor utsträckning) har visat sig lämna
lågvärdig, tidigt bortdöende skog, och även frö
från södra och mellersta Sverige är
mindervärdigt i Norrland, varför man inom varje av de
svenska skogsområdena söker använda inom
detsamma skördat frö. Även frö av tall, utom
brödtall, skall vid införsel behandlas med
eosininsprutning. K. K. 4/é 1910.
Härskande träd. Se Beståndsvård.
Härskning. De förändringar, som fett vid
förvaring undergår, varigenom dess smak och
lukt försämras och dess värde och användbarhet
nedsättas, utgöras av två olika processer,
varav den ena orsakar talgighet (talgig
smak), den andra härskning i egentlig
mening. Bäst äro dessa omsättningar studerade
hos smör. — 1. Den talgiga smaken
uppkommer genom att oleinet (oljesyrans
glycerid, se Fett) i smöret oxideras av luftens
syre. Denna process befordras av direkt
solljus, som aktiverar luftsyret, men försiggår
utan någon inverkan av mikroorganismer.
2. Härskning i egentlig mening till
skrives vissa mikroorganismer, som sönderdela
smörfettets glycerider i glycerin och fria
fettsyror. Dessa senare och särskilt av den fria
smörsyran bildad smörsyreester giva smöret
den obehagliga smaken och lukten. Härvid
medverka såväl bakterier som jäst- och
mögelsvampar. Enligt Orla-Jensens undersökningar
är Bact. fluorescens den verksammaste
härsk-ningsbakterien. Denna är en ytterst vanlig
vattenbakterie och inkommer därför i smöret
med skölj vattnet, varför detta bör pastöriseras
före användandet. Jäst- och mögelsvampar
kunna inkomma med orena syreväckare, från
luften, från emballagepapperet o. s. v.
Detta senare, liksom även drittlarna, bör
före nedpackningen av smöret behandlas med
stark saltlake, som hindra mögelsporerna att
gro. Av jästsvamparna äro särskilt
Torula-arter verksamma i syrat smör, och av
mögelsvamparna har Orla-Jensen särskilt utpekat
Penicillium glaucum, Oidium lactis och
Clado-sporium butyri såsom bidragande till
härsk-ningsprocessen. Chr. Barthel.
Härstamning. Se Härkomst.
Hässja, ställning, på vilken foder eller
säd upphänges till torkning. Följande olika
slag av h. förekomma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
