Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jordbrukskredit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57o
lånemedlens användning. — Den lösa
egendomen användes sällan som realsäkerhet för
jordbrukslån, och de förslag om lagstiftning,
som skulle möjliggöra inventariernas
inteckning som hypotek för lån, hava hittills icke lett
till något resultat, och även om härigenom skulle
kunna vinnas vissa fördelar, ss. att värdefulla
avelsbesättningar och döda inventarier ej,
såsom nu i regel sker, skulle skingras vid
arren-deavträden, så möter denna utväg svårigheter,
då inventariepersedlarna vid ett jordbruk äro
underkastade en jämförelsevis hastig förnötning
och ombyte samt dessutom nyttjanderättslagen
giver jordägaren tyst förmånsrätt i brukarens
lösören.
Fast kredit eller stående eller
långvariga lån, vanligen amorteringslån, till
oföränderlig ränta är den kreditform, som passar
för ständiga eller länge fortvarande lånebehov,
ss. för anskaffande av grundkapitalet
(jordegendomens köpeskilling) och medel till
egendomens grundförbättring. Säkerheten bör
vara den möjligaste bästa och utgöres i regel
av inteckning i egendomen, och räntefoten kan
och bör därför vara låg. — Detta slags kredit
lämnas vid arvskiften, då de arvingar, som
sälja sin del av egendomen, låta sin arvslott
i jordegendomen helt eller delvis innestå mot
inteckning i fastigheten, så ock vid annan
egendomsförsäljning, då en del av köpeskillingen
får innestå mot nämnda säkerhet. Man plägar
här skilja mellan primär kredit, som lämnas
mot första säkerhet eller botteninteckningar
upp till viss procent av taxerings- eller
uppskattningsvärdet (i Sverige 50%), och sekundär
eller lån, som därutöver erhållas. För den förra
äro hypoteksföreningarna (se d. o.) inrättade.
Vanliga affärsbanker och sparbanker lämna
även sekundär kredit men äro mindre väl
lämpade för att lämna fasta eller långa lån,
emedan deras rörelsekapital till stor del är
uppbringat genom penninginsättning eller lån på
kort uppsägningstid och således ej bör bindas
på längre tid. De hava dock i ganska stor
utsträckning stått jordbrukarna till tjänst även
med dylika lån, visserligen ej ouppsägbara
men så att amorteringen ordnas genom
omsättning. I år för år större omfattning har
staten inrättat fonder, från vilka långvariga
amorteringslån lämnas huvudsakligen för
jordförbättringsarbeten (se Odlingslånefond,
Täck-dikningslånefond), men även för anskaffning
av jordegendom (se Egnahem: Egnahemslån),
mejerier (se Andelsmejerifonden), samt för
anskaffning av avelsdjur (se Hästavelsfond,
Lånefond för inköp av ädla avelsston, Fonden för
svenska hornboskaps- och fåravelns förädling).
Driftskredit för fyllande av
jordbrukets mer tillfälliga behov av driftskapital och
av det till sitt kontanta belopp växlande
rörelsekapitalet bör, emedan detta kapital snart
bör amorteras eller återbetalas genom de
alstrade produkterna, lämnas i form av korta lån.
Kostnaderna för årsbehovet av fodervaror och
konstgödsel samt arbete äro stora särdeles
på våren och under sommarhalvåret men böra
betalas dels genom den tämligen jämnt
inflytande inkomsten av mjölk, slaktdjur m. m.,
dels genom försäljning av skörden, varför
lånen för dessa ändamål böra kunna återbetalas
inom året. Sådan kredit, varav behovet starkt
växer med jordbrukets stigande intensitet,
har vanligen form av personlig kredit, nämligen
dels av lån mot borgen, dels av
kassakredi-tiv, dels av växellån, vare sig som betalning
för varor eller som ackomodations- eller
låneväxlar (se Bankräkning). Dessutom lämnas lån av
denna art i stor utsträckning av de vanliga
penningbankerna och av sparbankerna. Dessa
låneformer hava dock betänkliga olägenheter
särskilt därigenom, att borgensgivning medför
återtjänst och därigenom lätt leder till
förbindelser även för mindre vederhäftiga personer
och till icke produktiva ändamål samt till
större belopp, än borgensmannen vid anfordran
kan åstadkomma. För att fördela risken på
ett större antal personer och tillika vinna större
frihet att utan personlig hänsyn bedöma
lånebehovet, har man i utlandet i stor utsträckning
bildat kreditföreningar, vilka på senaste åren
kommit till stånd även i Sverige under statlig
medverkan (se Jordbrukskassa).
Skuldsättningens storlek.
Fördelarna av kreditens användning bègränsas~
därav, att låneräntan understiger den
förräntning av i rörelsen nedlagt kapital, som med
användning av lånekapitalet kan uppnås.
Då låneräntan i regel är högre, ju större del
av jordbrukskapitalet skall upplånas, är
önskvärt, att j. användes huvudsakligen för lån
av den art och storlek, som betinga låg ränta,
d. v. s. hypotekslån, vilka därjämte hava den
fördelaktiga egenskapen, att de äro
ouppsägbara. Dessa kunna utan fara uppgå till
jämförelsevis hög procent av egendomens värde,
blott de ej överstiga det belopp, till vilket
egendomens värde under ogynnsamma
förhållanden kan sjunka. Egnahemslånen få
uppgå till 5/6 av egendomens värde, vilket dock
skulle innebära en mycket stor risk, om de ej
gällde blott småbruk. Även en del av
rörelsekapitalet kan, till följd av det under
året mycket växlande kapitalbehovet,
lämpligen anskaffas genom kredit, blott
låneräntan ej är högre, än jordbruksrörelsen kan
betala, samt betalningsterminerna äro så
avpassade, att de ej tvinga till realisationer under
ogynnsam tid av året. Ju hastigare och mer
jämnt omsättningen av produktionsmedlen
(ex. kraftfoder och konstgödsel) samt
likvi-derna för försålda alster försiggå, i desto större
utsträckning kan j. användas. Jordbruket i
närheten av god marknad kan därför bära en
större skuld än avlägset belägna gårdar,
jordbruk med hastig omsättning, t. ex.
övervägande mjölkproduktion, större än spannmåls-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
