Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jordgubbe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
576
ren avhänt sig mot förbehåll om erhållande av
räntan. I sammanhang med avskrivningen
av grundskatterna har staten beträffande
skattefrälsehemman åtagit sig att inlösa rätten
till räntan, så att ägaren blir likställd med
ägare av övrig skattejord, samt att till
hemmansägaren utgiva ersättning för den ränta
denne nödgas utgiva till ränteägaren. Rörande
åter frälseskattehemmanen har icke någon
sådan anordning vidtagits.
Genom k. f. 21/2 1789 förklarades ägaren av
skattehemman hava lika orubblig äganderätt
och lika fri förfoganderätt över sitt
skattehemman, som ägaren av frälsehemman över
detta.
Åt 1910 voro:
m.tal
%
Kronoegendomar under allmän I Kronoegendomar under enskild
4,933
J93 40,695 21,417
7-3 1
60.5 3l-9%
E. T.
Jordnöt, Arachis hypogcea L., en i Amerikas
tropiska delar inhemsk, numera även i varma
delar av Asien och Afrika samt Sydeuropa
odlad i-årig, omkring 1/2 m. hög baljväxt. Efter
blomningen böjer blomskaftet sig, så att den
nätådriga baljan medelst det utväxande stiftet
borrar sig ned i jorden, där frukten mognar
(därav namnet). Frukterna, som icke öppna sig
och innehålla 2—3 frön av en stor ärts storlek,
s. k. pea-nuts, förtäras rostade, men användas
framför allt för beredning av olja, varav de
innehålla 50—60 %, jämte 25—-30 %
äggvite-artade ämnen. J.-oljan, som är ofärgad,
tjockflytande, icke torkande, användes som
matolja samt som material för beredning av
margarin och sämre kvaliteter även till såpa
och tvål. Återstoden efter oljepressningen,
j.-kakor (se Oljekakor), är en viktig
kraft-fodervara. Skalen (hylsorna), som till följd av
hög halt av osmältbar växttråd, hava mycket
ringa fodervärde, avlägsnas i regel före
oljepressningen; kvarvarande delar av dem
nedsätta kakornas värde.
Jordproduktivitetslagen. Härmed hava
nationalekonomerna betecknat det förhållandet,
att »efter ett visst, och icke mycket framskridet
stadium i jordbrukets utveckling, i verkligheten
så snart mänskligheten med någon kraft
ägnat sig åt jordbruk och börjat därvid
använda något så när hjälpliga redskap ... på varje
givet stadium av skicklighet och vetande
produkten icke ökas i motsvarande grad genom
ökning av arbetet ... varje ökning av produkten
erhålles genom en mer än proportionell ökning
av arbete på jorden» (Stuart Mill). Denna lag
har en vidsträcktare giltighet än blott verkan
av ökad arbetsintensitet på jorden och gäller
i själva verket alla på jordens och även
husdjurens produktivitet inverkande faktorer.
En viss fördjupning av bearbetningen, t. ex.
med 1 tum, har sålunda en viss ökning av
jordens avkastning till följd, om fördjupningen
sker från 10—12 cm., men mindre, då större
djup redan nåtts, och är den bearbetade
matjordens djup redan 20—25 cm., så torde ofta
en ytterligare fördjupning av bearbetningen
icke medföra ökad avkastning. På samma sätt
medför ett tillskott av 100 kg. chilesalpeter
eller superfosfat en viss skördeökning, men
mindre i samma mån starkare gödsling
användes, och från en viss punkt, olika för olika
jordarter och övriga inverkande
omständigheter, medför ytterligare tillförsel av
gödselmedlet i fråga ej vidare skördeökning utan
kanske minskning av skörden. Likaså avtager
den ökning i mjölkavkastning eller kroppsvikt,
som erhålles av viss mängd av ett kraftfoder,
om kraftfodergivan är stor eller djurets
produktion redan är högt uppdriven. Detta är en
av orsakerna till att ökning av
bruttoproduktionen ej är liktydigt med ökning av
nettoavkastningen. Jfr Intensitet. Ju fruktbarare
jorden är och ju produktions villigare djuren äro av
naturen eller genom förädling, desto mer
fram-skjutes den gräns, vid vilken ökningen av
produktionen upphör, och i allmänhet beror
storleken av det utbyte, som kan nås genom ökning
av en viss faktor, på mängden av och
förhållandet mellan de övriga. För inverkan av en
viss faktor har E. Mitscherlich givit uttryck
genom en lag, kallad lagen om de
fysiologiska faktorerna eller
växt-faktorernas verkningslag. Enligt
denna är skördeökningen proportionell mot
skillnaden mellan den största skörd, som kan
erhållas genom ökning av faktorn i fråga, och
den skördemängd, som erhålles utan ökning av
denne faktor. Om t. ex. den största skörd,
som kan erhållas av en viss växt genom
salpetergödsling, sättes = 100 och en enhet av.
denna gödsling ger hälften så stor
skördeökning, = 50, så ger nästa enhet en skördeökning
= 25, och ytterligare enhet blott 12.5 o. s. v.
Denna lag uttryckes med formeln: log . (A — y)
= log . (A — a) — kx, vari A betecknar den
största skörd, som kan erhållas genom en viss
växtfaktors ökning, a = skördemängden utan
faktorns ökning och y skördemängden, då
faktorns storlek är x, samt k en för olika
växt-faktorer olika konstant.
De på skördestegringen inverkande
faktorernas verkan är emellertid så växlande efter
olika förhållanden och till sin storlek så
svår-bestämbar, att lagen icke i det praktiska
jordbruket kan användas för beräkning av
skördestegringens storlek. Jfr Gödslingsförsök, Minsta
mängdens lag. Litt. Mitscherlich i Landw.
Jahrbiicher, bd. 49, 1916.
Jordpäron, gammalt namn för potatis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
