Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krafthalm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
658
Bland inköpta k.-medel äro oljekakor och
klislagen de viktigaste, de förra genom sin
höga äggvitehalt, de senare genom stort
innehåll även av kolhydrat. M. W.
K. användes i större mängd, ju intensivare
utfodringen behöver vara och ju mer denna i
övrigt består av skrymmande fodermedel, sal.
i synnerhet åt kor vid högt uppdriven
mjölkning, åt hästar vid strängt arbete och åt
göd-djur, som man önskar fort färdiggödda, samt
vid utfodring av halm och rotfrukter, men
däremot mindre, då djuren gå på bete eller fodras
med hö och grönfoder. — Då k. är den dyraste
delen av fodret, bör arten och mängden därav
i den dagliga fodergivan noga avpassas efter
djurens behov (se art. Fodring, Fårskötsel,
Hästskötsel, Höns, Nötkreatursskötsel,
Svinskötsel). Därför beräknas varje djurs behov
på grund av den produktion det lämnar samt
kraftfodrets innehåll av smältbara
näringsämnen och avmätes eller utväges till de enskilda
djuren eller till de fodringsgrupper, i vilka de
äro indelade, varvid för bekvämlighets skull
såvitt möjligt, de olika k.-slagen äro blandade
till en k.-blandning. H. J. Dft.
Krafthalm, av halm berett cellulosafoder
(se d. o.).
Kraftledningslånefonden, inrättad 1918.
Lån beviljas ekonomiska föreningar för
anläggande- på landsbygden av distributionsnät
för elektrisk energi samt till mindre, lokala
sådana anläggningar. Lånen, som sökas hos
Kommerskollegium och Lantbruksstyrelsen, äro
amorteringsfria i 2 år, varefter de amorteras
under högst 18 år samt lämnas intill hela an-,
läggningskostnaden och löpa med 5 % ränta.
Med låneansökan skall följa: a.
registreringsbevis och stadgar för föreningen; b. styrkt
uppgift om föreningens ekonomiska ställning;
c. av sakkunnig upprättad plan över företaget
med kartor, kostnadsförslag och
räntabilitets-beräkning; d. bevis om tillgång till elektrisk
energi; e. bevis, att ansökning om tillstånd till
anläggningen blivit till K. Maj:t ingiven; f.
handlingar, som styrka rätten att utbygga
vattenfall. K. k. 13/9 1918.
Kraftmätare, dynamometer.
Uppmätning av rätlinigt verkande krafter, ss.
dragkraft vid körredskap, utföres medelst k.,
som anbringas mellan redskapet och dragvågen.
I sin enklaste form utgöres en dylik k. av en
fjädervåg med visare, som angiver
kraftbeloppet på en tillhörande skala. Då fjäderns
form kan ändra sig, bör kraftmätarens utslag
tid efter annan justeras, och fjädern bör aldrig
belastas över elasticitetsgränsen; till säkerhet
häremot bör kraftmätaren vara försedd med en
stoppare. Mera fulländade drag-k. äro
själv-registrerande, ss. Burgs, Rud. Sacks och
Schäffer-Budenbergs m. fl., försedda med
anordningar för grafiskt upptecknande av
kraftåtgången på särskilt preparerat papper. De där-
vid erhållna diagrammen visa växlingarna i
kraftåtgången, varigenom arbetsförloppet kan
följas.
Uppmätning av roterande dragkraft sker
antingen genom inskjutningsdynamometrar,
ss. Hefner v. Altenecks
remdynamome-t e r och Amsler-Laffons
vridningsdy-namometer, som endast överföra arbetet,
i det att de inkopplas mellan motorn och
arbetsmaskinen, eller
bromsdynamome-t r a r, ss. Pronys tygel och den vanliga
linbromsen, vilka förbruka det av motorn
lämnade arbetet, då de tillkopplas densamma i
stället för arbetsmaskinen. För uppmätning
av roterande dragkraft vid handdrivna
maskiner användas vevdynamometrar,
såsom Sandströms vevdynamometer.
Tryckkrafter, exempelvis trycket av ångan
på kolven inuti cylindern hos en ångmaskin,
uppmätas medelst indikator, som noga
registrerar arbetsförloppet i cvlindern.
K. F. A.
Kraft- och hälsofoder. Under åtskilliga
olika namn utbjudas i handeln preparat, vilka
uppgivas skola hava storartade verkningar som
kraft-, mjöl- och hälsofoder. Sådana äro bland
under senare tider framkomna: »Bondevännen»
som består av1/3 benmjöl och 2/3 kryddor; »Lerchs
i:a foderkalk» av 82 % krita, 4 % lera och 14%
bockhornsfrö; Argentin, sammansatt av 47 %
kli, 5 % svavel, 4 % krita och 44 % koksalt.
Vanligen innehålla dessa s. k. hälsofoder mest
kryddor, lakritsrot, bockhorn, anis och fänkol
eller andra droger jämte något fodermedel, ss.
kli, bomullsfrömjöl, majsmjöl m. m.; så t. ex.
»Bovine», varav särskilda blandningar finnas
för kor, hästar, svin m. m. Dylika hälsofoder
böra under inga villkor användas, ty priset
står icke i rimligt förhållande till
beståndsdelarnas värde, och över huvud taget böra
fodermedel av okänd sammansättning först
undersökas av sakkunnig person, innan de
användas till utfodring. M. .W.
Kraftöverföring. Se Energiöverföring.
Kräkning, uppsättning av kärvar av säd
(fröklöver, lin m. m.), stundom även
obunden säd på stör för torkning före
inbärgningen. Krakstörarna göras helst av gran,
omkring 2.5 m. långa, så att man når att
med en gaffel uppsätta och avtaga
kärvarna, rensas så de bliva glatta samt vässas
i båda ändarna. Rensning och vässning av 50
stör är lämpligt beting på 10 timmars dag.
K. eller snesning av säd sker i norra
Sverige vanligen så, att sedan störarna stadigt
nedstötts i jorden, påträdes en kärve i upprätt
ställning och därefter något snett liggande
kärvar, så många som rymmas gå stören,
med axändarna vända mot söder. Även
förekommer att i stället för 1 på stören trädd
fotkärve använda en fot av 4 kring stören ställda
med ett band sammanhållna kärvar, och detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
