Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Könsdrift ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
697
Till de honliga könsorganen få även
mjölkkörtlarna eller juvret räknas (se Juver).
Fåglar sakna yttre könsdelar, och
könskörtlarnas utförsgångar mynna tillsammans
med urinledarna och ändtarmen i en gemensam
hålighet, kloaken. Testiklarna ligga i
främre delen av bukhålan, omedelbart under
ryggraden vid njurarnas främre ändar, och de
långa sädesledarna mynna i kloakens övre
vägg strax utanför urinledarna. Hanlemmen
utgöres endast av en förtjockning i övre änden
av kloaken, som genom två muskler kan böjas
om nedåt och medelst en ränna på undre sidan
leder säden vid parningen. Av de honliga
könskörtlarna är endast den vänstra äggstocken
utvecklad. Den har ett druvklasliknande
utseende, och de druvlika bildningarna äro ägg i
olika utvecklingsstadier. Den opariga
äggledaren, som börjar med en trattformig
mynning, ligger tarmlikt hopslingrad och är i sin
bakre del försedd med en utvidgning, ett slags
uterus, där ägget en tid kvarstannar, och som
med ett kort, synnerligen tänjbart rör mynnar
i vänstra delen av kloaken. Under sin passage
genom äggledaren omgives ägget av vitan, och i
äggledarens vidgade del, vars slemhinna är
försedd med en mängd körtlar, bildas skalet.
E. N—m.
Körbana. Se Loge.
Körning utföres med användning av
tömmar och betsel samt »hjälper»: händer, röst och
piska. Dessa användas till dragarens ledning,
undervisning, maning, uppmuntran och
stundom även bestraffning. Tömföringens
Gammal svensk tömhållning.
konst är att på rätt sätt känna, upptaga och
utnyttja det tryck, som man kan förmå hästen
att utöva på bettet, och därigenom bibringa
honom »god mun». Hur man håller tömmarna
och de fingergrepp, med vilka man sköter
dem, kan vara likgiltigt, blott man håller
händerna på rätt ställe och ej trasslar hop
tömmarna. I vanliga fall håller man tömmarna
Engelsk tömhållning.
i vänster hand, styrhand, och använder höger
som hjälphand och att sköta piskan. Det gamla
»svenska» sättet är att taga vänstertömmen
under vänstra handens ring- eller lillfinger och
under eller över pekfingret och högertömmen
genom full hand, båda omfattade med tummen.
Ett nyare sätt, det »engelska», är att i kantställd
vänsterhand lägga högertömmen över pekfingret
och vänstertömmen under detta eller
långfingret, båda genom handen. Har man att göra
med svårhanterliga hästar, kan vara skäl att
taga en töm i vardera hand. Man kan köra
»med lösa tömmar» eller »hålla hästen i hand».
I förra fallet kan hästen genom att balansera
med huvudet röra sig betydligt friare och
bekvämare, varför det användes i verkkörning
och vid motionering av unghästar. »Lösa
tömmar» kräva emellertid påpasslighet och
uppmärksamhet. Att ha hästen »i hand»
betyder, att man har känning av ett lätt tryck från
hästens mun. Man bör dock ej hålla handen
alldeles stel utan låta handleden göra en och
annan fjädrande rörelse: »taga och giva» samt
»dela» på tömmarna. Det förra sker genom en
liten böjning, det senare genom en vridning av
handloven. Kör man med 2 händer, kan
delningen förstärkas till »korsryckar», varvid man
först med ena tömmen drager huvudet åt den
ena sidan, sedan med den andra åt den
motsatta under samtidigt eftergivande på första
tömmen, så att den ej giver stod, om hästen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
