Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lagfart - Lagring - Lake - Laktas - Laktation - Laktator - Laktobaciller, Laktokocker - Laktokrit - Laktos - Laktoskop - Lamhet - Lamium - Lamning - Lampsana - Lamslag - Lana - Landbo - Landrensning - Landtimmer - Landå - Laner - Langshan - Lanius - Lanolin - ansmärke - Lantarbetareförbund - Lantbruk - Lantbruksakademien, Kungl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sökt l.; dock erfordras härför, att han är i god
tro, d. v. s. ej känt eller bort känna den förre
ägarens svek. Genom l. avskäres möjligheten
för säljaren att bereda sina borgenärer säkerhet
genom inteckning i egendomen. L. skyddar
mot fastighetens utmätning för förre ägarens
gäld. L. bildar utgångspunkt för »20-årig
hävd» (enl. K. f. 22/4 1881, se Hävd). Har en
godtroende förvärvare fått l. och innehaft en
fastighet i 20 år därefter, så sitter han säker
i sin äganderätt och behöver icke vika ens för
fastighetens rätte ägare. Under vissa
förutsättningar kan en person erhålla l. utan hinder
av att hans fångesman ej haft l. I sådant fall
skall rätten kungöra fånget, kungörelsen
uppläsas i kyrkan och offentliggöras, allt för att
varsko rätter ägare, om sådan finnes. Efter 5 år
kan l. meddelas. Särskilt för dylika fall kan den
20-åriga hävden hava betydelse. E. T.
Lagring. Se Förvaring.
Lake, Lota vulgaris Cuv., tillhörande
torskfiskarna, Gadidœ, har 2 ryggfenor, varav en
främre kortare och en bakre mycket lång, samt
en nästan lika lång analfena. Huvudet är brett,
nedtryckt. Färgen är gulbrun, svartfläckig.
L. är en trög bottenfisk och en glupsk rovfisk
och romätare, vilken även skadar kräftbestånden.
Han förekommer i nästan alla landets
vattendrag utom i de översta fjällsjöarna och
även i hela den östra skärgården. Honan
lämnar omkring 1 miljon romkorn, som hon
avsätter på 1 — få m. djup, på ler- eller sandbotten,
ofta på ställen med svag ström. Leker i
dec.—febr. Rommen bör ej ätas rå, emedan den
vanligen innehåller larver av binnikemask. Köttet
värderas högt. L. fångas mest under lektiden
i ryssja, lodrätt med mynningen nedåt ställd,
s. k. lakestrut, samt även på krok.
Vikten når vanligen ej över 2—3 kg., men
undantagsvis ända till 10 kg. G. Schn.
Laktas. Se Enzym.
Laktation. Se Mjölkavsöndring.
Laktator. Se Mjölkningsmaskin.
Laktobaciller, Laktokocker. Se Mjölkbakterier.
Laktokrit, instrument för fettbestämning i
mjölk, se Butyrometer.
Laktos. Se Socker: Mjölksocker.
Laktoskop. Se Mjölkprovare, 2.
Lamhet består i att rörelseförmågan hos
vissa muskler eller muskelgrupper delvis
(paresi) eller fullständigt (paralysi) upphört.
L. kan bero på sjukdomar eller skador i
centrala nervsystemet (central) eller i därifrån
utgående rörelsenerver (periferisk förlamning)
och någon gång även på sjukdom i musklerna
själva. Är l. inskränkt till en sida, kallas den
halvsidig (hemiplegi); visar den sig i bristande
samverkan mellan muskler, som tillsammans
skola åstadkomma vissa rörelser, kallas den
ataxi. Periferiska förlamningar gå oftast
tillbaka, stundom redan efter några dagar,
men vid allvarligare skador å nerverna kunna
de vara flera månader till år och leda då under
tiden till förtvining (atrofi) av de förlamade
musklerna. Behandlingen består vanligen i
massage, elektricitet, veratrin- eller
stryknininsprutningar eller ingnidning av hudretande
medel. E. N—m.
Lamium. Se Plister.
Lamning. Se Förlossning.
Lampsana l. Lapsana. Se Harkål.
Lamslag. Se Blodstallning, 2.
Lana. Se Fiskeredskap, I. 3.
Landbo, landbonde, betecknade i
äldre tider den, som innehade jord mot lega
(på arrende). Ordet har sedan använts att
beteckna dels åbor på kronohemman
(kronobönder), dels särskilt brukare av gårdar, för
vilka skatt eller lega utgjordes helt eller delvis
i naturaprestationer, ss. körningar, kolning
m. m., men vanligen ej, ss. torparna, i vissa
dagsverken. I denna senare betydelse har
landbondebenämningen använts huvudsakligen
i mellersta Sveriges bruksområden.
Landrensning. Se Flottning.
Landtimmer. Se Flottning.
Landå. Se Vagn.
Laner. Se Betsel, Huvud, Häst.
Langshan, hönsras, som härstammar från
n. Kina och år 1872 infördes till England och
kort därefter spreds till det övriga Europa.
Ursprungligen mycket lika Cochinchinarasen,
men svart, har l.-rasen senare utvecklats till
en därifrån tydligt skild typ. Kroppsformen
är högrest, kort med flata sidor, huvud med
enkel, knappt medelstor, upprättstående kam,
ansiktet rött, öronskivor röda, bröst brett,
runt, djupt, lår kraftiga, ben fjädrade på
yttre sidorna, likaså yttertån, under det att
mellantån är fri från fjädrar. Skinn vitt. Vikt:
tuppen 4 1/2, hönan 3 1/2 kg. Fjäderdräkten
slät glänsande. Ägg chokladfärgade, medelstora,
finsmakande. (Svensk Fjäderfästandard.)
Förekommer i två rasvarieteter: svart och
vit L. Svart L. är den vanligaste, kycklingarna
äro först vitfläckiga, men det vita försvinner
snart utom på vingspetsarna, som vanligen
bibehålla sig vita till första fällningen. Rasen
är härdig och god vintervärpare men förekommer
mindre allmänt i svenska hönsgårdar.
Bild se Höns.
Lanius. Se Törnskata.
Lanolin, ullfett. Se Lipoider.
Lansmärke. Se Hals.
Lantarbetareförbund. Se Arbetareföreningar.
Lantbruk användes vanligen likasom
lanthushållning som beteckning för
lantmannanäringen i dess helhet, däri inbegripet
boskapsskötsel, trädgårds- och skogsskötsel.
Som l. betecknas dock knappt lantmannanäringen,
om den ej omfattar brukning av odlad
jord, således ej nomadisk kreatursskötsel
(ss. nomadlapparnas) eller skogsskötsel utan
jordbruk. Jfr Jordbruk.
Lantbruksakademien, Kungl., stiftades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
