Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lantbruksakademien, Kungl. - Lantbruksbotanik - Lantbruksfysik - Lantbruksingenjör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lantbruksakademiens trädgårdsskola
av akademien fastställda stadgar,
och sedan år 1917 åtnjuter den statsanslag och
är organiserad såsom statens trädgårdsskolor.
Regl. 9/11 1917.
Experimentalfältet har varit
upplåtet på konungens livstid, tills upplåtelsen
år 1911, efter Centralanstaltens upprättande,
ändrades, så att, samtidigt som skogsområdet
återtogs, den gäller intill dess K. Maj:t med
riksdagens samtycke förordnar om områdets
användande för annat ändamål; samtidigt har
l. förbundit sig till ovan nämnda upplåtelse till
Centralanstalten.
Lantbruksmuseum. L. hade
småningom hopbragt avsevärda samlingar av
redskap och andra föremål berörande
lanthushållningen. Dessa förvarades först i Akademiens
hus i Stockholm, flyttades sedan till
Experimentalfältet och år 1866 åter till Stockholm
i särskild lokal, upplåten i samband med
Akademiens år 1864 träffade överenskommelse om
avstående av sitt hus därstädes. Dessutom
hade ett ganska representativt fiskerimuseum,
bestående av samlingar av konserverade fiskar,
fiskeredskap och båtmodeller, bildats genom de
samlingar, som varit utställda vid åtskilliga
olika utställningar. År 1905 inflyttade alla
dessa samlingar i en med statsunderstöd
uppförd museibyggnad å Experimentalfältet.
Akademiens tillgångar utgöras
av en grundfond, som tilldelades henne genom
K. br. 16/12 1812, samt en stadsfastighet, som
upplåtits åt l. med ständig besittningsrätt men
utan rätt att avhända sig densamma.
Därjämte hava donationer för olika ändamål av
enskilda personer ställts under hennes
förvaltning. L. åtnjuter även statsanslag för olika
ändamål. Litt. H. Juhlin-Dannfelt. K.
Lantbruksakademien 1813—1912 samt svenska
lanthushållningen under 19:e århundradet.
Stockh. 1913.
Lantbruksbotanik, växtkunskap tillämpad
på lantbrukets område. Av dennas skilda
grenar har tidigare i främsta rummet
undersökning och provning av olika arter och sorter
bedrivits för lantbrukets främjande. I senare
tid har alltmer uppmärksamhet ägnats åt
växternas skador och sjukdomar (växtpatologi),
vilken företrädes av Centralanstaltens för
jordbruksförsök botaniska och entomologiska
avdelningar (se Centralanstalten), samt
ärftlighetslära och därpå grundad växtförädling,
för vilka senare områden Sveriges
utsädesförenings växtförädlingsanstalt å Svalöv med
filialer samt institutionen för
ärftlighetsforskning å Alnarp äro de förnämsta anstalterna.
Se Försöksväsen, Utsädesförening.
Lantbruksfysik, agrikulturfysik,
eller fysik tillämpad på lantbrukets område,
sysselsätter sig företrädesvis med jordens
fysikaliska egenskaper. Dessa studerades
under 1800-talets början av tysken G. Schübler,
vilken tillmätte dem en avgörande inverkan
på jordens fruktbarhet. Under den följande
tiden blev lantbrukskemien förhärskande inom
lantbruksvetenskapens område, och de fysiska
forskningarna räknades vanligen dit. Från
senare delen av 1800-talet började man åter
ägna ökad uppmärksamhet åt jordens
fysikaliska egenskaper, jordens mekaniska
förhållanden, särskilt dess struktur samt dess
fuktighets- och värmeförhållanden. Denna
vetenskapsgren avhandlades i en särskild tysk
tidskrift, Forschungen auf dem Gebiete der
Agrikulturphysik, utg. av E. Wollny 1878—
1898. Under senaste tid hava jordens
fysikaliska förhållanden i övervägande grad satts i
förbindelse med de studier om jordens bildning
och egenskaper, som numera sammanfattas
under benämningen agrogeologi, agrologi eller
marklära (se d. o.).
Lantbruksingenjör. Den första gången
staten ställde till jordbrukarnas förfogande
sakkunnigt tekniskt biträde vid jordbruk var
då K. Maj:t år 1818 uppdrog åt en av Örebro
läns hush.sällskap inkallad skotte, George
Stephens, att uppmäta Gottlands myrar såsom
förberedelse för deras odling. År 1835 anställdes
Stephens och efter hans död, 1840, hans
lärjunge Anders Johnsson i statens tjänst som
kringresande agronom för undervisning
i och planläggning av torrläggnings-, odlings-
och bevattningsarbeten. Antalet dylika
agronomer ökades småningom, och från 1858 blevo
de fast anställda med titel lantbruksingenjör.
Hos dem tjänstgjorde elever, för vilkas
avlöning ett anslag funnits tillgängligt sedan 1856,
och från år 1863 utgingo 3 fasta arvoden åt
sådana, vilka från denna tid haft titel
lantbruksstipendiat. År 1876 beviljades
l. pensionsrätt. År 1886 fingo de fasta distrikt.
De lydde under Lantbruksakademiens
förvaltningskommitté, tills de jämte
lantbruksförvaltningen i övrigt 1890 överflyttades till
den nyinrättade lantbruksstyrelsen. År 1922
finnas 24 lantbruksingenjörer, 4 extra
ingenjörer och 8 stipendiater. Enligt K. regl. 5/12
1914 är l. skyldig att inom sitt distrikt uppgöra
planer till och leda företag, som avse jords
torrläggning, bevattning och odling,
åkeromläggning, jords indelning till omloppsbruk
m. m., samt lämna råd och upplysning rörande
jordbruk. Han är ock skyldig att efter
förordnande av lantbruksstyrelsen inspektera och
avsyna torrläggnings- och odlingsarbeten,
för vilka lån eller anslag beviljats. Extra l. är
skyldig vikariera för ordinarie eller tjänstgöra
hos lantbruksstyrelsen. Stipendiat skall efter
förordnande av lantbruksstyrelsen för sin
utbildning biträda l. och, sedan han vunnit
kompetens för dylik befattning, på eget
ansvar tjänstgöra som l. L. utnämnes av K.
Maj:t, extra l. och stipendiat förordnas av
Lantbruksstyrelsen, den förre t. v., de senare
för 1 år i sänder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
