- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
753

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magsaft ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

753

nedan säges, framkallas i mjukt järn och genom
en elektrisk ström.

Ett rum, där magnetiska krafter verka, kallas
ett magnetiskt fält, och de riktningar,
i vilka de inom detsamma verka, kallas
magnetiska kraftlinjer.
Beständiga magneter göras vanligen i form av stänger,
och det är då huvudsakligen till de båda
ändarna, polerna, som den magnetiska kraften
är förlagd. Är magnetstången upphängd så,

Magnet med järnfilspån visande de magnetiska
kraftlinjerna.

att den kan röra sig i horisontalplanet, inställer
den sig så, att ena änden, och alltid densamma,
pekar mot norr, nordpolen, den andra
mot söder, sydpolen (kompassen).

Magneter inverka på varandra på det sätt,
att oliknämniga poler draga varandra till sig,
liknämniga stöta varandra bort, och detta med
en styrka, som växer med magnetpolernas
styrka, men hastigt avtager med deras avstånd.
En m., som är vridbar och befinner sig i ett
magnetiskt fält, kommer därför att inställa
sig utefter den magnetiska kraftlinje, som går
genom vridningspunkten. Med tillhjälp av en
liten rörlig m., som man flyttade i olika punkter
av ett magnetiskt fält, skulle man alltså kunna
bestämma, huru kraftlinjerna förlöpa inom
detsamma, men man kan på en gång och mycket
tydligare bestämma det genom att samtidigt
införa i fältet massor av små rörliga magneter
på följande sätt. Om ett stycke mjukt järn
bringas i närheten av en magnetpol, framkallas
i den mot magnetpolen vända änden
magnetism av motsatt slag mot den, som finnes i
polen, och i den från polen vända änden
magnetism av samma slag som hos denna;
magnetism har framkallats genom fördelning
eller influens, och det mjuka järnstycket
har självt blivit en m., som dock förlorar sin
magnetism, så snart det kommer bort från det
magnetiska fältet. Utströr man alltså
järnfilspån på en skiva, som befinner sig i ett
magnetiskt fält, bli alla de särskilda spånen magneter,
som ordna sig i rader utefter de magnetiska
kraftlinjerna, och ju starkare det magnetiska
fältet är, desto tätare lägga sig raderna, så

48—213320. Lantmannens uppslagsbok.

att man på detta sätt får kännedom även om
det magnetiska fältets styrka i dess olika
punkter.

Kring en elektrisk ström uppkommer alltid
^tt magnetiskt fält, och om man upplindar en
med ett isoleringsämne överspunnen
ledningstråd i en spiral i många varv och skickar en
stark ström igenom densamma, kommer
trådspiralen att verka alldeles som en kraftig m.;
den drar till sig järn, den drar till sig den ena
och stöter bort den andra polen på en rörlig
m.; om den själv är rörlig, drages eller bortstötes
den av en m. eller en annan elektrisk ström
o. s. v. Trådspolens ena ände verkar som
nordpol, den andra som sydpol; ändrar man
aktning på strömmen, byta polerna plats. Ännu
starkare blir det av strömmen alstrade
magnetiska fältet, om man i trådspiralen inför en
kärna av mjukt järn, ty detta blir ju självt
magnetiskt och förstärker i hög grad det
magnetiska fält, som alstras av strömmen ensam.
Sådana magneter kallar man elektromagneter,
och de ha den för många ändamål goda
egenskapen att genast förlora sin magnetism, när
strömmen upphör. Det är på detta sätt de
kraftiga magnetiska fält åstadkommas, som
fordras för alstrande av de för kraftöverföring
och belysning m. m. använda elektriska
strömmarna (se Induktionsström och Generator) samt
för omvandling av den elektriska strömmens
energi till arbete (se Elektrisk motor),

G. Tbg.

Magsaft. Se Matsmältning.

Magsjukdomar. Se Kolik, Mag-,
tarmkatarr, Mångfålletorka, Trumsjuka.

Magstärkande medel benämnas sådana
läkemedel, som befrämja foderlusten och
matsmältningen genom att framkalla en ökad
avsöndring av matsmältningsvätskor och
livligare rörelser i magen och tarmarna samt på
samma gång motverka abnorma
sönderdel-ningar i matsmältningsorganen. Mest
användas gentiana-, kalmus- och rabarberrot,
kummin och fänkål, vanligen i förening med
karls-badersalt, ävensom aloe i mindre dos samt
kräksalt och prustrot, särskilt för att befrämja
idisslingen, saltsyra för att motverka jäsning
samt magnesia, krita och natriumkarbonat
vid för stark syrebildning.

Dylika medel användas vid en mängd
sjukdomar, som yttra sig i minskad
foderlust, förlångsammad eller upphörd idissling,
abnorm gasansamling i mage och tarmar.
Se Aromatiska ämnen, Bittermedel,
Magsjukdomar, Stoppande medel. E. N—m.

Mag-, tarm-katarr kan förekomma hos alla
våra husdjur och kännetecknas av upphörd
eller växlande foderlust, missfärgning och
beläggning av slemhinnor i munnen och elak
lukt ur denna, förlångsammad eller upphörd
idissling, kräkning hos svin och köttätare,
bullrande eller stundom försvagade tarmljud,
vanligen grov och lös träck, stundom omväx-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/0763.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free