- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
767

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mejeri ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

/W^M.

767

kan hållas omkring 15—200 C. För smöret
såväl som för osten behövas lagerrum, men
under det smöret endast lagras några dagar,
måste osten lagras under månader och kräver
därför ett betydande lagerutrymme, som i
runt tal kan beräknas till omkring 5.2 m3. per
100 kg. daglig ystad mjölkmängd vid tre
månaders lagringstid. För att spara på
tomtutrymme och för att utnyttja
jordtemperaturens reglerande inverkan på temperaturen i
lagerrummen försänkas dessa vanligen 0.5—1
m. under markytan och byggas i två över
varandra liggande våningar, ostkällaren och
ostkammaren, vardera dock icke högre
(omkring 2.2 m.) än att osten på översta hyllan
bekvämt kan nås från golvet. Hyllorna göras
i allmänhet omkring 40 cm. breda på 20—25
cm. avstånd från varandra samt löst liggande.
Gångarna emellan hyllstativen göras minst
60—70 cm. breda och anordnas så, att ljus
inkommer i lagret och ostens transport till
och från lagret i möjligaste mån
underlätta^-Lagringstemperaturen bör för de i Sverige
vanliga ostsorterna kunna hållas under första
lagringstiden vid 15—20° C, senare vid
10-f-150 C. Då de hårda ostsorterna genom
paraffinering hindras att uttorka, böra
lagrångslo-kalerna hållas torra och väl ventilerade tiil
underlättandet av ostens skötsel. I samband
med lagringslokalerna göras därför anordningar
för ostens paraffinering. De mjuka ostsorterna
kräva däremot hög fuktighetsgrad och låga
temperaturgrader under lagringen.

M j öl.k likvid. Mjölken likvideras i
allmänhet under de första dagarna i varje månad,
men efter grunder, som äro något olika vid
uppköps- och andelsmejerier. Vid
uppköpsmejerier kan mjölkpriset icke som vid ett
andelsmejeri grundas på vad mejeriet
verkligen erhållit genom försäljning av
mjölk och mjölkprodukter, utan på vad
mejeriet normalt bort erhålla genom att
bereda och försälja produkter till gängse eller
noterade priser. Det enda riktiga
betalningssättet vid ett uppköpsmejeri är därför, att
betalningen för helmjölken utgår efter
mängden och värdet på det smör och den
skummjölk den bör lämna. Smör värdet per kg.
helmjölk, vilket direkt kan avläsas ur
tillgängliga tabeller vid olika smörpris och
fett-halter, erhålles enligt följande formel:

(F — o. 12)

––-ic^~~ 1.19. Smpr

F = kg. fett i 100 kg. helmjölk.

0.12 = kg. fett i skum- och kärnmjölken efter

100 kg. helmjölk.
1.19 = den faktor, med vilken smörfettet

(F — 0.12) skall multipliceras för att under

normala förhållanden giva säljbart smör.
Smpr = smörpriset.

Skummjölksvärdet kan beräknas på grund
av skummjölkens fodervärde, varvid man kan

utgå ifrån, att i medeltal 25 kg. skummjölk
vid svinuppfödning kan lämna 1 kg. lev.
viktsökning. Då 0,94 kg. skum- och kärnmjölk
bör erhållas av 1 kg. helmjölk, bliver
skum-och kärnmjölksvärdet

Svpr
pr 1 kg. helmjölk =––– -0.94

Svpr = svinpriset pr. kg. lev. vikt.

Sammanläggas de på så sätt beräknade
smör- och skummj ölksvärdena, erhålles
bruttovärdet pr. kg. helmjölk, vilket pris sålunda
måste minskas med driftskostnaderna pr. kg.
Då ett uppköpsmejeri vanligen måste betala
minst lika mycket som kringliggande
andelsmejerier, bör naturligtvis smör- eller
skummjölksvärdet modifieras därefter.

Efter liknande grunder kan betalningen
utgå även vid ett andelsmejeri. Skillnaden är
endast, att det här är det pris, som mejeriet
erhållit för smöret, som lägges till grund för
smörvärdets beräkning. (Det på lager
liggande smöret och dess värde ingår naturligtvis i
beräkningen.)

Skulle även grädde hava blivit försåld,
reduceras denna till smör, som lägges till det
försålda smöret, varefter summan delas i de
sammanlagda smör- och gräddpengarna, då
det medelpris erhålles, efter- vilket
smörvärdet beräknas. Grädden reduceras till smör
enligt följande formel:

C • F

-j^- • 1.17 = kg. smör

G = kg. grädde.

F = gräddens fetthalt.

1.17 = den faktor, med vilken gräddfettet
skall multipliceras för att den mot gräddfettet
svarande. smörmängden (normalt utgör
smörfettet 89.5 % av gräddfettet) skall erhållas.

Försäljer andelsmejeriet mjölk och ost,
fördelas den härpå uppkomna vinsten bland
leverantörerna i förhållande till den av var och
en lämnade mjölkmängden.

Ett mera vanligt betalningssätt vid
andelsmejerier är, att medelpriset på helmjölken
uträknas på så sätt, att de för mjölk och
mjölkprodukter influtna penningarna, minskade med
driftskostnaderna, delas med antalet kg.
levererad mjölk. Medelpriset utgår då till mjölk
med medelfetthalt och göres ett tillägg eller
avdrag, allteftersom fetthalten över- eller
underskrider medelfetthalten. Storleken på
detta tillägg eller avdrag bestämmes av
smörpriset (vid dettas uträkning tages såsom ovan
angivits även hänsyn till mängden och värdet
av den direkt försålda grädden).

Antages att smörpriset beräknats till t. ex.
3 kr. pr. kg., blir storleken av det tillägg
eller avdrag som skall göras pr. kg. #ielmjölk
för varje o, 1 % fett:

1.19 • 3

= 0,00357 kr. eller 0.357 öre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/0777.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free