Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mjölkavsöndring ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
783
till människoföda, mer beroende på dess
smaklighet än på dess näringsvärde, kan
göra det fördelaktigare att kvarlämna mer
fett i den till avsalu avsedda skummjöiken,
men bättre än genom skumning vinnes detta
genom separering av mjölken och därefter
följande tillsättning av erforderlig mängd grädde,
varigenom noggrann kontroll över fetthalten
i mjölken kan hållas. — Pastörisering av m.,
vilken har den största betydelse för att hindra
spridandet av smitta med mjölken och därför
bör ske, innan m. utlämnas från mejerierna,
minskar i någon mån mjölkens värde för späda
djur (se Vitamin), varför det är önskvärt, att
dessa få opastöriserad m., om sådan kan
anskaffas från fullt friska, för tuberkulin icke
reagerande kor. Om pastöriseringstvång, se
Pastörisering.
Kärnmj ölk har alltid högre fetthalt
än väl separerad mjölk, men något lägre halt
av äggviteämnen och socker och räknas i
fodervärde lika som skummjölk.
Mjölkfel: Syrning medför
visserligen en sänkning i näringsvärdet, i det att
mjölksyran har mindre näringsvärde än det
mjölksocker, varav den bildas» men skillnaden
är obetydlig; en god syrning medför fördelen,
att den motverkar andra jäsningar, vilka
kunna framkalla bildningen av skadliga ämnen,
som kunna förorsaka matsmältningsstörningar
eller sjukdom; en friskt sur m. är därför
likvärdig med osyrad m., varemot blåsur m. kan
verka skadligt för späda djur. Genom den
lätthet, varmed bakterier upptagas och
utvecklas im., blir denna lätt bärare och spridare
av sjukdomar, varemot en noggrann
pastörisering är förnämsta medlet (se
Mjölkbakterier) .
Dålig smak och lukt härrör ofta
från ämnen bildade av bakterier i m., men
även genom upptagande av smak- och
luktämnen ur fodret eller luften.
Ladugårdssmak och -lukt komma således av oren
luft i ladugården eller förorening med
gödseldelar och motverkas genom luftning och god
renhållning i ladugården, djurens ryktning,
juvrets avtorkning före mjölkningen samt
mjölk-ningspersonalens renlighet. Oren smak
kan härledas av dåligt rengjorda kärl, samt
därav att m. upplöst rost eller metaller ur
kärlen; dylik blecksmak förekommes
genom att endast rostfria, väl förtenta kärl
användas för förvaring avm. Fodersmak
kan härröra direkt från ämnen, som från
fodret övergå i m., så löksmak från lökblandat
foder, rovsmak från rovor, kålrötter och andra
korsblommiga växter, men även torde smaken
komma ur luften, som förorenats av luktande
ämnen ur fodret eller vara en följd av jäsningar,
förorsakade av bakterier, som från fodret
kommit i gödseln och med gödseldelar i
mjölken. En smak härrörande från flyktiga
inblandningar avlägsnas genom pastörisering,
så t. ex. löksmak. Måttlig fodring, särskilt så
att djuren ej få utsot, samt noggrann renlighet
äro de förnämsta medlen häremot.
Salt smak på m., som stundom
uppträder, är vanligen förenad med mycket låg
fetthalt; dylik mjölk plägar lätt undergå rutten
jäsning i st. f. syrning; den anses bero på
sjukdom i juvret och bör för försiktighets skull
leda till djurets nedslaktning. Även besk
eller bitter smak kan härröra av sjukdom,
men förorsakas även av mögligt, unket eller
härsket foder, särskilt baljväxtgröpe (vilket
icke i friskt tillstånd synes inverka menligt);
dock kan även friskt foder, ss. potatisblast,
späd eller frusen klöver m. m., giva bitter smak.
Vanligt är även, att mjölken inemot
sinings-tiden får bitter eller% frän smak. Samtidigt blir
även dylik m. av »gammalmjölkande» kor
för-. ändrad, så att grädden avsattes mycket lång-:
samt och smörbildningen försvåras; att
mjölken sålunda blir’ »tung», »kotung», plägar
förklaras därmed, att mjölken blir mer simmig
och fettkulorna övervägande små. Dylik
»tung» beskaffenhet framträder även, om
mjölk starkt avkyles (»kalltung» m.) eller
skakas, såsom vid körning på ojämn väg.
Tung beskaffenhet kan i hög grad försvåra
gräddsättning och kärning, inverkar mindre
vid maskinskumning, men märkes stundom,
även då sådan användes, genom lågt
smörutbyte, då mjölken övervägande härrör från
gammalmjölkande kor. Den vållar därför
mest olägenhet, där mjölken kommer från blott
en eller få kor, men ej då den härrör från flera
kor i olika »mjölkställning». Slemmig eller
lång blir mjölken vid syrning genom inverkan
av vissa bakterier (se Mjölkbakterier). Dylik
lång- eller tätmjölk, som har en mildare sur
smak än vanlig filmjölk, föredrages i norra
Sverige framför denna och åstadkommes genom
smitta från redan lång mjölk eller från kärl,
vari sådan beredes, eller ock genom tillsats av
tätört (se d. o.). Röd färg på mjölken kan
bero på inblandning av blod, härrörande från
brustna blodkärl i juvret eller sår på spenarna
o. dyl. Blodet levrar sig och sjunker till botten
och avskiljes vid maskinskumning med
separatorslemmet.
Mjölkavsöndring, laktation. Tidigare
har antagits, att mjölkens beståndsdelar bildas
vid näringens upptagande i blodet och sålunda
finnes färdigbildade i detta och därur avsöndras
i juvret. Denna teori har måst övergivas,
emedan de för mjölken egendomliga ämnena,
ostämne och mjölksocker, icke finnas i blodet,
och vanligen antages, antingen att mjölken
bildas genom förvandling och sönderfallande
av juverblåsornas epitelceller eller ock att
mjölkens beståndsdelar bildas i epitelcellerna
av med blodet tillförda näringsämnen och
avsöndras av dessa celler i ju ver blåsorna. Vid
avsöndringen av den till fostrets första föda
avsedda råmjölken (se Mjölk) uttränga även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
