Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nasturtium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
833
av ingenjör Knut Fryklind utarbetad metod
blandas latrin med pulverformig osläckt kalk,
och blandningen omröres. Därvid släckes
kalken av latrinens vatten, och genom den
därvid uppkomna hettan avdunstas vatten jämte
ammoniak, som av kalken utdrivits ur de
lätt-sönderdelade organiska ämnena. Ammoniaken
tillvaratages i svavelsyra och återstoden, som
är en gulvit massa, har man sökt sälja som
konstgödsel. N. kan dock ej anses som sådan,
då den icke innehåller någon avsevärd mängd
av för växterna tillgängligt kväve och blott
små mängder (omkr. 1/2 %) fosforsyra och kali
samt därför har mycket litet gödsel värde. Den
är användbar som jordförbättringsmedel
likasom kalk.
Nitrat. Se Salpeter.
Nitrering. Se Salpeterbildning.
Nitrifikation. Se Salpeterbildning.
Nitrit, salpetersyrligt salt,
bildas som övergångsstadium vid salpeterbildning
(se d. o.). Det förekommer även som
inblandning i salpeter, men i allmänhet i små mängder
och övergår så hastigt i jorden till salpeter,
att den giftverkan, som det i större mängder
har på växterna, ej framträder. Jfr Salpeter.
Nivellering, avvägning (se d. o.).
Njure. Se Urinorgan.
Njursjukdomar hos husdjuren kunna i
allmänhet med säkerhet diagnosticeras
endast genom noggranna undersökningar av
urinen. Vanligast förekomma följande.
Akut njurinflammation
förekommer oftast hos häst, hund och nöt och
kännetecknas av att urinen avgår endast
droppvis, är tjock och innehåller äggvita samt i
bottensatsen njurepitelceller och s. k.
urincylindrar. Djuren visa ömhet vid tryck i
njurtrakten, och i svårare fall uppstå
ödematösa svullnader under bröst och buk. Genom
att urinens beståndsdelar kvarstanna i blodet,
uppstår även urinförgiftning, som yttrar sig i
kräkningar (hos hund), urinlukt av svetten,
muskeldarrning, kramp och konvulsioner,
medvetslöshet och sjunkande kroppstemperatur.
Utgången av sjukdomen är i allmänhet
ogynnsam och vid urinförgiftning så gott som
alltid dödlig. Behandlingen består i allmänhet
i användning av svettdrivande och lindrigt
laxerande medel.
Kronisk njurinflammation
visar sig i början genom mattighet, minskad
foderlust, ödematös ansvällning i lemmarna
och under bröst och buk, något tjockflytande
urin och minskad urinavgång, ökad puls och
slutligen urinförgiftning. Behandlingen är
som vid den akuta, och dessutom givas
järnpreparat och hjärtstärkande medel, ss.
digitalis. Sjukdomen leder dock i regel till döden.
Bakteriell eller vargörande
nj urinflammation (pyelonefrit)
förekommer nästan endast hos nötkreatur och
förorsakas av mikrober, som genom blodet
föras till njurarna från varhärdar i olika delar
av kroppen. Sjukdomen förlöper i regel
mycket långsamt och visar sig egentligen
endast genom långsam avmagring och att urinen,
som avföres under krystningar i små mängder
och med täta mellanrum, innehåller slem,
riklig äggvita, varklumpar och en stor mängd
bakterier. Något verksamt botemedel finnes
ej, varför djuren, sedan diagnosen är ställd,
böra nedslaktas, innan deras slaktvärde
alltför mycket sjunkit. E. N—m.
Nj urslag. Se Blodstallning 2.
Nock. Se Tak.
Noctuæ. Se Nattflyn.
Nordiska jordbruksforskares förening. Se
Jordbruksforskares fören.
Nordiskt frö. Se Härkomst.
Nordsvensk häst. Sedan långt tillbaka har
Norrland, men även Dalarna och Värmland,
haft en häststam, som genom jämförelsevis
grova former och samtidigt härdighet och
förnöjsamhet tydligt skilj t sig från de sydligare
landsdelarnas lättare hästar med spinkigare
former. Ännu på 1860-talet fylldes
huvudstadens behov av grövre arbetshästar med sådana
från Jämtland, Ångermanland och
Hälsingland. Denna häststam var m. 1. m. påverkad av
Gudbrandsdalska avelsdjur, och alltjämt ställas
nordsvenska och Gudbrandsdalska hästar i
jämnbredd vid den officiella ledningen av aveln.
(Se Norska hästar.) Med början av innevarande
sekel kom aveln av denna häst under fullt
målmedveten ledning, och den stödes nu genom
statsunderstödda hingstuppfödningsanstalter
(den största vid Vången i Jämtland sedan 1903),
genom premiering, rasstambok (år 1909
»Stambok för nordsvenska hästar i 5:e och 6:e
premi-eringsdistrikten», år 1915 »Rasstambok för
n. h.», R. ndsv.), anslag till travtävlingar m. m.
Till införande i R.ndsv. äro hästar av
nordsvensk eller Gudbrandsdalsk ras och typ
berättigade, vilka på såväl fäderne som möderne
hava känd, likartad härstamning, fölston i 2,
hingstar i 3 led (t. v. högst under 10 år 1 och 2
led), samt äro som fölsto eller beskällare
premierade av statens premieringsnämnd.
Nordsvenska hästar mäta 150—159 cm.
vinkelmått över manken. De äro mest bruna
utan tecken, därnäst komma svarta, fuxar och
gulblacka. De äro rörliga, härdiga och
förträffliga brukshästar, särskilt där skogskörslor
förekomma, och som träng- och arj^Uerihästajr
idealiska. Wilh. H—r.
Norfolktravare. Se Hackney.
Normandisk häst. Se Ang] onormandisk
häst.
Noror. Se Krut jord.
Norrlandslagstiftning är en vanlig
beteckning för de huvudsakligen på grund av
utredning och förslag av den år 1901 tillsatta
»Norrlandskommittén» stiftade lagarna, vilka ha till
syfte att motverka bondeklassens
undanträngande genom de stora skogs- och sågverksbola-
53—213320. Lantmannens uppslagsbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
