Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Plog ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
896
c. Kup- eller drillplogar, som
hava 2-sidig bill och en vändskiva åt vardera
sidan; de lägga således jorden åt båda sidor
Sacks universal plog.
och användas för att upplägga drillar, kupa
jorden och köra upp vattenfåror.
II. Ramplogar. Plogkroppar äro
fästa på en ram. Dessa plogar äro i regel
2—flerskäriga, uppburna av 3 hjul. . Se fig. Överums
skumplog.
Överums skumplog.
III. B a 1 a n s p To"g a"r hava en omgång
av vänster- och en av högerplogkroppar
anbragta på ett ställ, som är vinkelböjt, så att
då den ena sidans kroppar arbeta i jorden,
är den andra upplyft över denna. Plogen
föres utan vändning fram och åter, varvid de
båda plogomgångarna ömsevis nedsänkas i
och upplyftas ur jorden (jfr ovan vändplog).
B. D i s k p 1 o g a r. (Se ovan.)
C. G a f f e 1- 1. svedjeplogar; som
arbeta i jorden med en gaffelformig del, ofta
med en mellan dessa sittande rörlig
spadfor-mig bill. Användas numera endast något litet
för markberedning i skog.
Jämte plogar avsedda att arbeta till vanligt
djup finnas även skumplogar, som vanligen
äro 4-skäriga ramplogar med mycket tvära plog-
kroppar, och djup- eller rajolplogar,
vilka vanligen bestå av 2 plogkroppar,
dubbelplogar, som arbeta till olika djup och
antingen äro anbragta efter varandra på åsen
till en kärrplog eller ock på en ramplog.
Plombering. Se Frökontroll: Sorteringsgrad.
Plommonmögel, stenfruktsmögel. Se
Fruktträdsmögel.
Plommonpung. Se Pungsjuka.
Plommonstekeln, Hoplocampa minuta Chr.,
en liten s. k. växtstekel, vars gulvita larv
lever inuti kärnan på plommon och någon gång
även i ung päronkart. Larven luktar starkt
likt vägglöss. Angripna plommonkartar, som
igenkännas på ett litet, vanl.
exkrement-fyllt maskhål., avfalla i regel, då de nått en
hasselnöts storlek, varefter larven går ut och
förpuppar sig i jorden. Mot detta i vissa av
landets sydliga provinser mycket allmänna
skadedjur har man ej annat att göra än att
insamla den angripna karten, innan den fallit,,
t. ex. genom nedskakning på utbredda dukar,
varefter den oskadliggöres. A. T—n.
Plommonträd, släktet Prunus,
tillhörande kärnfruktfamiljen, Drupaceœ, anses
härstamma från Orienten och kom i odling i
Grekland och det romerska riket redan omkring
Kristi födelse. Odlingen har sedan spritt sig
över alla länder med tempererat klimat. I
Sverige odlades p. åtminstone under
medeltiden. Odlingen förekommer mest i de södra
landsdelarna och är till följd av plommonens
sena mognad föga utsträckt norr om Mälaren.
Odlade p. anses tillhöra företrädesvis
e-g e n 11 i g a p., P. domestica L;, som har
glatta grenar och äggrunda frukter med
långsträckt, platt kärna, samt krikon, P.
insititia L., med ludna grenar och runda,
hängande frukter med mindre plattad kärna.
Ett fåtal sorter anses härstamma från andra
arter, framför allt körsbärsplommon,
P. cer asi fera Ehrh., en amerikansk art med
glatta grenar och blomskaft samt
långskaftade, runda, röda frukter. Efter formen
indelas egentliga p. i följande grupper:
s v i s k o n, med långsträckta frukter och
flat. i båda ändar spetsad kärna samt glatta
skott, och damascener-p., med
rundade frukter, kortare och mera trubbig- kärna
samt ludna eller glatta skott.
Av i Sverige sedan länge odlade sorter må
nämnas: vanliga gulplommon,
tidiga medelstora; mirabeller, mycket
små, gula, och Reine Claude, runda,
gulgröna, samt bland i senare tid införda:
s v i s k o n, långsträckta, svartblå; en
utmärkt sort är Exper’mentalfältets, som
mogna säkert i Mälardalen. Detta gäller även de
ytterst rikbärande ovala, röda Victoria
och de gula Reine Claude
d’Oul-1 i n s samt de gulgröna Hackmans och
Washington, de tre senare fina
dessertsorter. Jefferson med mycket fina, sto-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
