Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Radiator ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skörden, som inverkar fördelaktigt på
arbetsfördelningen och lämnar en betydande
inkomst redan på sommaren, då inkomsterna
eljes äro små. Tyvärr är faran för angrepp av
insekter (jordloppor, rapsbaggar, rapsvivlar,
rapssteklar) samt svårigheten att finna
avsättning för oljan, som tidigare användes
huvudsakligen till lampolja, ett hinder [för
en mer utsträckt odling.
Rapsbagge, rapsglansbagge,
Me-ligethes ceneus Fbr., en oval, svagt kullrig
2 mm. lång, svartblå skalbagge. Larven är
dubbelt så lång, grågul med svart huvud och
Rapsbaggen.
a fullbildad, b larv, c huvudet av larven,
d puppor, e rapsblommor med skalbaggar.
små svarta prickar på ryggen. Är ytterst
allmän och träffas som fullbildad i allehanda
blommor, på fruktträd och korgblomstriga
växter, men mest på de korsblommiga, vilka
även lämna föda åt larverna. Fröplantor av
kål växter, raps m. fl. skadas därför mycket
dels genom de fullbildades gnag på blommor
och knoppar, dels genom larverna, som
företrädesvis angripa skidorna. Särskilt på
Gottland har rapsbaggen bidragit till rapsodlingens
upphörande. Bekämpas måhända bäst genom
insamling medels apparater, bestrukna med
klibbiga ämnen, i vilka djuren fastna.
A. T—n.
Rapsfjäril. Se Kålfjärilar.
Rapsfördärvare, Sporidesmium exitiosum
Kuhn., är en parasitsvamp, som bildar svarta
fläckar på stjälk, blomskaft och skidor av
varjehanda kål växter, men sällan å bladen.
Från de svarta fläckarna utväxa svamptrådar,
som avsnöra långsträckta sporer (konidier).
På döda växtdelar bildas sedan små spör hus,
som äro klotformiga med en kort utdragen
mynning. Detta stadium kallas Leptosphceria
napi Fuckel. Sjukdomen gör största skadan
å frukterna, varigenom fröskörden slår fel.
Det har förordats att så tidigt som möjligt
skörda rapsen och låta fröna eftermogna.
E. H—g.
Rapsjordloppa, Psylliodes chrysocephala L.,
en omkr. 4 mm. lång, oval, kullrig,
glänsande svartblå eller grönskimrande skalbagge.
Larverna, som bliva omkr. 7 mm. långa,
smutsvita med rödbrunt huvud, leva inuti
bladskaft och stjälkar på rapsplantor. Torde
i vårt land icke hava någon större ekonomisk
betydelse. A. T—n.
Rapskakor. Se Oljekakor.
Rapsstekel, Athalia spinarum F., är 7—8
mm. lång, gul med svart huvud och
svart-tecknat bröst. Larven, som är grön med svart
huvud, angriper stundom i s. Sverige
korsblommiga växter, kålrötter, rovor m. m.,
men förekommer sällan i större mängd. Plockas
eller besprutas med arsenikmedel. A. T—n.
Rapssugare, Eurydema oleracea L., en oval,
7—8 mm. lång, platt, glänsande mörkgrön,
vit- eller rödfläckig skinnbagge, besläktad
med bärfisen. Larverna erinra om de
full-bildade men sakna vingar och äro mera
vit-tecknade på bakkroppen. Lever på
korsblommiga växter. Från vildsenap och andra
besläktade ogräs vandra de stundom över på
t. ex. kålrotsfält, där de på kort tid kunna göra
stor skada, då de massvis uppehålla sig på
plantornas spädaste delar, som snabbt vissna.
Upprepad besprutning med 4 % lysollösning
har visat god verkan. A. T—n.
Rapsvivel, 4-tandad, Ceutorrhynchus
quadridens Pz.. en omkring 3 mm. lång,
blågrå, nästan klotformig skalbagge med
snabelliknande huvud. Larven 5—6 mm. lång,
vit med brungult huvud, träffas ofta i
bladskaft på korsblommiga växter. Har någon
gång gjort stor skada på rovor. A. T—-n.
Ras. Se Art, Avel, Ärftlighet.
Raseri. Se Hjärnans sjukdomar.
Rasp. Se Mugg.
Rast, Anchusa, ett släkte av till de
sträv-bladigas familj, Asperifoliœ, hörande örter,
utmärkta av trattlika, blåröda blommor, med
pipens svalg slutet av en tjock bikrona.
Åker-rast, A. arvensis M. B., ett obetydligt ogräs
i sädesåkrar, och tungras t, tung ört,
A. officinalis L., en storvuxen ört med vackra
högblå blommor, vanlig på torr grusig mark,
hava ådragit sig uppmärksamheten såsom bära^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
