Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rödstjärt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
958
S.
Sabadilla. Se Alkaloider.
Sabelbent benämnes en felaktig form å
frambenen, i det att underarm och skenben
icke ligga i en rät linje utan bilda en framåt
öppen vinkel. Orsaken är en felaktig form på
ledytorna i knäleden, d. v. s. ett s. k.
byggnadsfel, men ej en sjuklig förändring. Förekommer
felet i mindre grad, är det utan betydelse för
en hästs bruksvärde, men i högre grad och i
förening med sänkta kotor föranleder det en
starkare spänning i knäets bakre
förstärkningsband och fotens böj senor, som därigenom
lättare överansträngas. Felet förekommer ofta
hos ardennerhästar och går lätt i arv, varför
det i synnerhet hos avelshingstar bedömes
strängt. E. N—m.
Sackaros, rörsocker. Se Socker.
Sadel, det bakersta ryggstycket hos får,
rådjur m. fl. djur. Se Slakt.
Sadelbrott. Se Brytsår.
Sadeltryck. Se Brytsår.
Saffran, Crocus, till fam. Iridaceœ hörande
släkte av lågvuxna lökväxter, med jämnbreda,
rännformiga blad och trattlika blommor med
lång pip och stora 3-kluvna märken, vilka
användas som krydda. Hos oss är en art med
violetta, vita eller gula blommor allmänt odlad
i gräsmattor och värderad som en av vårens
första blommor.
Saftfoder, gemensam benämning på
saftiga fodermedel, ss. grönfoder, press- och
surfoder, rotfrukter och blast, samt saftigt
fabriksavfall, ss. betmassa, pulpa, drav, dränk
och melass. Emedan s. äro begärliga för
djuren och lättsmälta samt bidraga att hålla
träcken lagom fast, användas de gärna som
tillsats till det torra vinterfodret. Givna i
större mängd kunna de till följd av sin höga
halt av vatten och av lättsmälta ämnen göra
träcken alltför lös eller t. o. m. förorsaka
utsot, vilket motverkas genom stoppande
fodermedel, ss. kornhalm och bomullsfrökakor.
Bäst passa de vattenrika och skrymmande
saftfodermedlen åt idisslare, som hava den
rymligaste matsmältningskanalen, särdeles för
mjölk- och göddjur, som hava föga rörelse.
Svinen kunna till följd av sin mindre rymliga
matsmältningskanal upptaga mindre mängd
s., men framför allt bör mängden därav
begränsas i utfodringen av hästar, vilka dessutom
i sina rörelser och arbetet hindras av fodrets
skrymmande beskaffenhet och höga
vattenhalt, vilken ökar svettningen.
Salicylsyra, vars kemiska
sammansättning angives genom namnet ort 0-0 x i b e
n-z o e s y r a och formeln C6H4 ÖH. C02H,
bildar färg- och luktlösa, sötsyrligt smakande
kristaller, som lätt lösas i varmt vatten,
alkohol och eter. Framställes fabriksmässigt ur
fenol (se Karbolsyra). S. är ett starkt
antiseptiskt ämne och användes liksom dess
natriumsalt och åtskilliga derivat (ex.
acetyl-salicylsyra = aspirin m. fl.) i medicin som
feber- och smärtstillande medel. Likaså användes
det stundom som konserveringsmedel i
matvaror, vilket dock på grund av dess
giftverkningar bör undvikas.
Saliv. Se Matsmältning.
Salix. Se Pil.
Sallat eller sallad betecknar i
allmänhet till människoföda i rått tillstånd
använda blad. Som s. användas åtskilliga olika
växter, ss. maskros, cikoria, trädgårdskrasse,,
endivia och framför allt: 1. Lactuca sativa, L.,
som särskilt kallas sallad. Denna, som tillhör
de korgblomstriga, fam. Compositœ, antages
av somliga vara en särskild art, härstammande
från Asien, av andra en under odlingen
förändrad form av den i Europa (i Sverige
sällsynt i Skåne) vildväxande
taggsallaten, Lactuca scariola L., en fotshög ört
med-stjälkomfattande blad och små, gula
blomkorgar. Vanlig s. odlas på fet jord. Fröet, som
gror lätt och fort, myllas grunt. Plantorna
omplanteras lätt. Som s. måste användas
genast den är färdig, bör sådd företagas med
korta mellantider. Denna art odlas i olika
former:
a. Blad-, snitt- eller plocksallat,
f. †oliosa prœcox, bildar icke huvud och skördas,
då den nått några tums höjd; den sås dels på
hösten eller vintern, dels tidigt på våren, då
ej annan s. finnes att tillgå, i regel under glas.
Kalifornisk och tidig gul äro vanliga sorter.
b. Huvud-sallat, f. capitata, bildar
huvud. Sås i bänk hela året om, och
plantorna utskolas helt späda med omkring 20
cm. avstånd mellan plantorna eller på blott
halva avståndet för att skörda varannan
planta tidigare och varannan sedan de utvuxit.
Då de planteras tillsammans med andra
växter, sättas de helst i bänkens nedre del. I
gurk- och melonbänkar utsättas de ofta i
övre och nedre kanten. Fram mot varen
uppdragas plantor till utplantering på fritt
land, men man kan även så direkt på fritt land.
För drivning berömmas: Gulddrottningen,
Kejsaren, Pariser torg-, Stenhuvudet m. fl., för
frilandsodling Berliner, Maj kungen, Rudolfs
Liebling m. fl.
c. Bindsalla t, romersk s.,
som-marendivia, f. romana, bildar icke huvud
utan utväxer omedelbart med tät bladig stjälk;
bladen i toppen sammanbindas ett par veckor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
