Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io68
så att grisarna ej kunna följa sin benägenhet
att dricka urin.*
S. bör vara indelat i stior, skilda genom
omkring i m. höga mellanväggar av järngaller
eller trä; murade mellanväggar göra stiorna
fuktiga. Mot fodergången bör foderhon
anbringas så, att den kan fyllas utifrån gången,
och helst vara av glacerat lergods, som varken
som trä super i sig den flytande födan eller
som cement uppfrätes av dennas syra.
Utrymmet i stian kan beräknas sålunda: för
orne 5—6, för modersugga med grisar 7—8
m2, för svin, som gå flera tillsammans, vuxna
svin 2, gödsvin 1.5 och grisar (1—4 mån.)
0.8—1 m2 och 35 cm. plats vid krubban.
Anordningen av stian kan växla, men legan bör
icke vara intill yttervägg, och runt kring
väggarna av modersuggornas stior bör vara fäst
en stång eller ett järnrör 18—20 cm. från golv
och vägg för att skydda digrisar att klämmas
ihjäl av suggan, då hon lägger sig.
Avels-svinens och grisarnas kättar böra hava
bekväm anordning för att släppa ut djuren i det
fria, och smågrisarna böra kunna fritt löpa
ut till plats, där för dem men ej för suggan
avsett foder finnes.
Genom tillräckliga fönsterytor sörjes för
ljus; mörka s. bliva i regel fuktiga och
smutsiga. Allt trävirke i s. bör i förväg impregneras
med trätjära, karbolineum eller träsyra. Hela
svinhusets inre bör kalkstrykas minst 2 ggr
årligen.
Svinhusen byggas ofta med små mått och
utan skulle, vilken naturligtvis alltid saknas,
då de täckas med ett enkelt snedtak; i sådant
fall är viktigt att innertaket är täckt med
torvströ, halm eller annat värmeisolerande material,
som hindrar takets avkylning.
Svinpest är en ytterst smittsam sjukdom,
som.huvudsakligen har sitt säte i svinets
tarmar och framkallas av en specifik bakterie.
S. uppträder dels i en akut form såsom en
häftig tarminflammation med blodiga avföringar,
hög feber (40.5—42°), med häftiga
frossbrytningar och död stundom inom ett par dagar,
i andra fall först efter 2—3 veckor, dels såsom
kronisk, som vanligen varar 4—8 veckor men
stundom flera månader. Den kroniska
utvecklas vanligen ur den akuta och yttrar sig
i stark avmagring, stinkande diarré med
grönaktiga avföringar och ett skorvigt hudutslag.
De viktigaste sjukliga förändringarna äro
djupa rötsår i grovtarmarna, betäckta med
tjocka, gulaktiga skorpor av ostig
beskaffenhet. Smittämnet sprides dels genom sjuka djur,
dels genom foder, foderhoar, stallredskap,
skötares skodon och kläder samt råttor.
In-kubationstid 5—20 dagar.
Sjukdomen, som sedan länge är känd i
Amerika och England, uppträdde 1887 första
gången i Sverige, där den fick en oroande
spridning, men blev då genom myndigheternas
energiska åtgärder (nedslaktning av alla smit-
tade besättningar) snart utrotad och har sedan
uppträtt endast på enstaka ställen i landet.
S. uppträder ofta, tillsammans med en annan
smittsam svinsjukdom, s v i n s j u k a (se
d. o.), med vilken den ofta förväxlas. Till
förekommande av dess införande är genom
K. kung. 9/i2 I898 stadgat, att utifrån införda
svin skola hållas i karantän 60 dagar, och för
dess bekämpande inom landet gäller
bestämmelsen i K. kung. 3/n IQ°6. E. N—m.
Svinpremiering. Sedan år 1912 anordnas
årligen s. med understöd av statsmedel enligt
av K. Maj:t fastställda bestämmelser. (K.
regl. 19/i0 1911 och 7/9 1917.) S. omfattar
avelssvin tillhörande godkänd
svinavelsför-ening (se d. o.) eller medlemmar av dylika
föreningar. S. anordnas av hush.-sällskap för
dess distrikt minst vartannat år inom
området för varje svinavelsförening, som därtill
anmält sig, och verkställes av en nämnd av
en av Lantbruksstyrelsen utsedd ordförande
och en av hush.-sällskapets förv.-utskott vald
ledamot, vardera med en ersättare.
Svinavelsförening äger att på egen bekostnad för
premieringen inom föreningens område utse en
föreningen ej tillhörande medlem. Alla valen
gälla för 3 år. Premieras må endast till avel
lämpliga djur, minst 9 månader gamla, av
fargaltar blott sådana av stora, vita engelska
rasen och den förädlade svenska rasen, vilka
uppfylla villkoren för intagande i nedan
nämnda riksstamböcker. Premieringsnämnden äger
bestämma, till vilken ras fargalt med hänsyn
till suggornas slag bör höra för att kunna
premieras. Endast fargaltar tillhörande
svinavelsförening kunna erhålla pris, vilket utgår
i 3. grader. Hondjur, som godkännas, erhålla
endast frisedlar, vilka efter av premierad galt
skedd betäckning inlösas av
hushållningssällskapet. Ungsugga, som efter föregående
premieringstillfälle uppnått ålder av 9 månader
och därefter betäckts av premierad galt,
erhåller, om hon godkännes, betäckningsbevis,
som inlöses liksom frisedel. Frisedlar och
betäckningsbevis tilldelas ej djurägare, som äger
eller brukar över 50 hektar åker eller driver
svinskötsel i större skala för tillgodogörande
av industriellt avfall. Hushållningssällskap
äger besluta, om hondjur skola inom distriktet
premieras.
Stamböcker. Genom
Lantbruksstyrelsens försorg föras riksstamböcker för
avelssvin av den stora, vita engelska rasen och
förädlad svensk ras. I dessa stamböcker få
införas: a. avelsdjur vid
hushållningssällskapens svinavelsstationer; b. fargaltar
tillhörande svinavelsförening, inom vars område
svinpremiering äger rum, eller medlemmar
av dylik förening; c. avelsdjur från enskilda
besättningar, som av Lantbruksstyrelsen
förklarats därtill berättigade; d. efter medgivande
av K. Maj:t på framställning av vederbörande
hush.-sällskap avelssuggor tillhörande svin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
