Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vägtorn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1*97
lantbruket framställda varorna är en av de
betydelsefullaste uppgifterna för den
utvidgade bokföringen (se d. o. och Gödselvärde).
Förädlingsvärdet är det värde,
vartill en vara genom förädlingen i lantbruket kan
realiseras. Så är t. ex. höets förädlingsvärde
det belopp, varmed husdjuren kunna betala
det utfodrade höet. Detta värde har särskilt
stor betydelse för bedömandet av
husdjursskötselns räntabilitet. Ju större
förädlingsvärdet på i husdjursskötseln omsatta
fodermedel är i förhållande till samma fodermedels
produktionskostnadsvärde och
marknadsvärdet vid egendomen, desto mera lönande är
husdjursskötseln, och tvärt om.
Ersättningsvärde är en viss varas
värde för produktion eller konsumtion i
förhållande till en annan vara, som den kan
ersätta. Kreatursgödselns ersättningsvärde kan
sålunda beräknas efter vad den konstgödsel
skulle kostat, som kan åstadkomma samma
skördeökning, och för hö, halm, rotfrukter
o. s. v. kan det beräknas efter priset på t. ex.
fodersäd. Beräkning av detta värde har
särskild betydelse vid .värdesättning av sådana
varor, som sakna direkt marknadsvärde. Även
vid köp av kraftfoder, konstgödsel o. dyl. är
fastställandet av varans, värde i förhållande till
andra med ungefär samma användbarhet av
betydelse, så att man kan välja den eller de
varor, som äro billigast i förhållande till sitt
bruksvärde. Förutsättningen för dylika
beräkningars riktighet är, att man har säker
kännedom om ifrågavarande varors relativa
bruksvärde och användbarhet för olika produktion.
Vid beräkningar över ersättningsvärdet är
vidare av vikt att beakta,, att en varas relativa
värde i regel avtager med den mängd, vari den
förekommer. Halms ersättningsvärde per kg.
för utfodringen avtager sålunda hastigt, då
halmtillgången överskrider 3—4 kg. per större
husdjur och foderdag. Rapskakor kunna i
vissa foderblandningar hava högt
ersättningsvärde på grund av sin laxerande verkan, så
länge det gäller små givor per djur och dag,
men detta mervärde minskas hastigt vid ökade
givor, och över en viss gräns förbytes
mervärdet i minusvärde på grund av samma egenskap.
Avkastningsvärde beräknas
genom att efter en procent kapitalisera den
nettoavkastning, som en viss producerande
förmögenhetsbeståndsdel lämnar. En fastighets
avkastningsvärde är sålunda lika med värdet
av fastighetens nettoavkastning efter avdrag
för normal ränta å driftskapitalet, kapitaliserad
efter en skälig procent. Dylika beräkningar
böra helst grundas på nettoavkastningen för en
följd av år.
Allt efter arten av de frågor, som man önskar
få besvarade genom en ekonomisk beräkning,
kommer än den ena, än den andra av nu
nämnda värdeformer i förgrunden. För att
t. ex. bedöma, om det är lämpligast att sälja
hö eller utfodra det till mjölkkor, så jämför man
höets försäljningsvärde på egendomen med
dess förädlingsvärde eller dess ersättningsvärde
i förhållande till kraftfoder, som genom
utfodring av höet kunna inbesparas. Gäller det att
bedöma foderrotfruktsodlingens räntabilitet,
så har man att bl. a. taga hänsyn till
rotfrukternas produktionskostnads värde i förhållande
till deras ersättningsvärde i jämförelse med t. ex.
fodersäd, som de ju inom vissa gränser kunna
ersätta. L. N.
Värdeminskning. Se Amortering 2.
Värdering, värdesättning. Se
Fodervärde, Gödsel värde, Jordtaxering,
Skogs-taxation. Spannmålshandel: Gradering, Vikt,
Värde, Ägogradering.
Värdetal. Se Fodervärde.
Värdetillväxt. 1. Djurs, se Gödning. 2.
Skogsträds, se Tillväxt, skogens.
Värkar. Se Förlossning.
Värme. Se Jord: Värme, Klimat.
Värmevärde. Se Bränsle, Fodervärde 3. c.
Värplåda. Se Hönshus.
Värprede. Se Hönshus.
Västerbottensost, som härleder sig från
Österängsosten, tillverkades först vid
Gammelbyns mejeri i Burträsk socken i Västerbotten
och är numera allmän i detta län. Formatet är
37—40 cm. i diam., 13—15 cm. i höjd. I
beredningssättet skiljer deri sig från västgötaosten
endast däri, att under det den senare
efter-röres 30—60 min., västerbottensosten
efter-röres omkring 2 tim. och därför för sin mognad
kräver ända.till 8—12.mån. L. Fr. R.
Västgötaosten härleder sig från österäng i
Skaraborgs län men beredes numera ganska
allmänt inom Västergötland, härav namnet. Till
formatet är den 35—38 cm. och 10—14 cm. i
höj d och beredes av lindrigt mogen eller.
alldeles frisk mjölk. Den från vassla befriade
ostmassan söndersmulas före formningen samt
saltas efter pressningen. Mognadstiden 3 mån.
eller längre. L. Fr. R.
Växel. Maskindelar för överförande av
roterande rörelse från en axel till en annan
kunna utgöras av: a. hjul eller skivor,
sommedels kuggar eller blott friktion driva varandra;
b. kugghjul, som ingripa i en ändlös skruv; c.
skivor eller hjul förbundna med kedja, rem eller
lina.
Genom olika anordningar kan rörelsen
överföras mellan vare sig parallella eller i vinkel
mot varandra eller i olika plan belägna axlar,
likasom även omkastas till motsatt riktning.
Periferihastigheten hos .2 mot varandra
arbetande hjul skall vara lika, varför axlarnas
omloppshastighet kommer att stå i motsatt
förhållande till de drivande och drivna hjulens
diameter eller antal kuggar. Detta förhållande
mellan växelns båda hj uis hastighet kallas
utväxlingsförhållandet. Om t. ex.
den drivna axelns omloppshastighet skall vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
