- Project Runeberg -  Agnes. Ett lefnadslopp /
135

(1881) [MARC] [MARC] Author: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

135

Hor tände icke ljus, fastän det var kolmörkt
i rummet Hon trefvade sig fram till soffan; der
sjönk hon ned och satt sedan oeli stirrade ut i
mörkret, hon visste ej huru länge. Musiken och
dansen hade tystnat der uppe. Hon hörde
Kass-man gå in till sig. Efter en stund ljöd en
ringning, dörren låstes upp och igen och någon kom
åter öfver salongsgolf ve t, men det var icke han.
Det knackade på hennes dörr och huspigan kom
in med en brinnande lampa och ett bref i handen.

— Grosshandlarn sa’, att det skulle vara svar.

— Lägg brefvet pä bordet der. Nej, det är
intet svar.

.— Kanske jag får bädda nu?

— Det behöfves inte. Jag kan ända inte 3ofva
i natt — jag mår inte väl. Jag lägger mig
kanske här på solfan. God natt. Jag vill inte bli
störd mera i qväll.

Tjänstflickan gick och tog sin lampa med sig.

Agnes frös, så att tänderna skallrade, ehuru
det var mycket varmt i rummet. Hon svepte in
sig i en tjock schal, som låg kastad öfver
soffkarmen, kröp in i hörnet och försökte bringa någon
reda i sina tankar. Men den häftiga
sinnesskak-ning, hon nyss utstått, hade medtagit alla hennes
krafter, hela hennes kropp skälfde som ett asplöf,
det surrade i hennes öron, och hon tyckte sig se
blåa gnistor i mörkret. Slutligen sjönk hennes
hufvud bakåt och hon föll i en dvala, som räckte
i flera timmar. Men det var ingen välgörande
sömn, ty hon vred sig oroligt och jämrande läten
trängde då ocli då öfver ]|ennes läppar. En elak
dröm väckte henne slutligen. Då hon satte sig
upp och såg sig omkring i rummet med förvirrade
blickar, började redan en grå dager sila in genom
fönstret, hvars gardin ej blifvit nedfäld under nat-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:06:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/leagnes/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free