Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- OCKELBOVERKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den komplex af egendomar, belägna
inom Gestrikland och Helsingland
och omfattande en areal af nära
fem qvadratmil eller, efter skifteshandlingar,
115,702 tunnland, hvaraf 2,053
tunnl. åker och 8,127 tunnl. äng samt
återstoden skogs- och mossmark och
som, med anledning deraf att största
delen ligger inom Ockelbo socken i
Gestrikland, kallas med ett gemensamt
namn Ockelboverken, består af
hufvudegendomarne: Wij, Brattfors, Jädraås,
Åmots och Katrinebergs bruk samt
Avaströms sågverk, med under dessa
lydande hemman, torp, lägenheter och
skogar. Hela skattetalet belöper sig
till 393 öresl. 12,3 penningland.
Under godset finnas för närvarande 278
landbönder och torpare.
Dessutom ega verken lastageplats
och, genom i senare tider gjorda
inköp af hemman, strandrätt vid
Norrsundet i Ockelbo.
Ockelboverken räkna gamla anor.
I det stora arkivet vid Wij spårar
man handlingar rörande egendomarne
sedan början af 1600-talet. Verken
och jordegendomen voro då i en mäktig
prestslägts ego. Så upplyser ett
“Häradsrättens i Oklebo intygande
af den 24 november 1647, att Wij
Hemman och Prestgården genom vådeld
afbrunnit, afgifvet åt Kyrkoherden
Hans Svenonius Bröms, med stöd
hvaraf han ämnade ingå till
Drottningen med begäran om upprättelse
och tillgift, för att med tiden kunna
bringa Prestgården och sitt hemman
i Wij i sitt förriga esse igen.“
Drottning Kristina utfärdade den
30 november 1649 salubref till
kammarrådet Mårten Augustinison
Leijonschiöld på 100 skatte- och
kronoskattehemman i Ockelbo. Den 31 maj
1673 sålde baron Karl Leijonschöld
egendomar i Ockelbo och Valbo till
doktor Sven Bröms, lifmedikus hos
konung Karl XI, för en summa af
12,000 riksdaler silfvermynt och den
17 dec. samma år meddelade Karl
XI konfirmation å detta köp.
Wij-hemmanet indrogs emellertid under
reduktionen år 1671, men återlemnades
mot vederlag i Rönbacken och
Lenåsen, “så att doktor Bröms och
hans arfvingar“, enligt reduktionskollegii
kvittens, “blefvo fria och
omolesterade för allt vidare åtal“.
Fastebref å egendomen erhölls dock först
den 22 juli 1695.
En dotter till ofvannämde doktor
Bröms, Catharina, först gift med
ståthållaren Silfverclou och derefter med
biskop Carl Carlsson i Westerås,
synes hafva tagit en mycket verksam
del i verkens utvidgning. Hon ligger
begrafven å Ockelbo kyrkogård och
å grafstenen finnes inristadt:
»Catharina Bröms, född år 1664. Uti
hennes ägtenskap med ståthållaren Silfverclo och
biskop Carlsson, blef hon stammoder för grefl.,
friherrl. och adliga ätterne Bunge,
Cederström och Camensköld. Genom arf, klokhet
och drift samlade och bibehöll hon sin
ansenliga frälses- och bruksegendom i Okelbo
och Hamrunge. Efter ärefull vandring gick
hon år 1735 utur tiden. Begrafven här.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:15:42 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lgockelbo/0003.html
