- Project Runeberg -  Ljungars saga /
69

(1900) Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Huru David redde sig med herr Stens hofmän

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och innan kort hade han fått ett betydligt försprång på
vägen åt Ljungars.

Himlen i nordost begynte redan färgas af den första
morgonstrimman, när David efter ett besvärligt språng
genom ödemarkerna uppnådde det gamla herresäte, hvilket
läsaren redan känner under namn af Ljungars slott.
Man må därvid icke föreställa sig en regelbunden
befästning, sådan som kronans slott och borgar under
medeltiden i Finland och sådan som till exempel de
gamla riddareborgarna vid Rhen. Landtadeln i Finland
var icke nog rik och befolkningen icke nog talrik, för
att uppföra så kostsamma byggnader som Åbo slott,
Kuustö, Raseborg, Tavastehus med flera af de större
borgarna, hvilkas byggnad och underhåll vanligen
utarmade hela den kringliggande nejden. Men tidernas
osäkerhet och nödvändigheten att sörja för eget försvar
hade af hvarje herregård gjort en fästning i mindre
skala, tillräcklig att skydda för plötsliga öfverfall, om
också ur stånd att emotstå en ordentlig belägring.
Vanligen bestodo dessa så kallade slott af en hufvudbyggnad,
än af sten, än af trä, med en stark järnbeslagen port
och omgifven, jämte några mindre hus, af en
gemensam mur, stundom ock af en jordvall, mera sällan af
en vattenfylld vallgraf. Denna sällsynta förmån hade
herrarne af Ljungars vetat förskaffa sig genom deras
grannskap med älfven. Hufvudbyggnaden, som reste sig
i två våningar af tegel med en jordvåning af ohuggen
granit, vette med långsidan mot älfven, som i en strid
fors brusade rakt under dess små fönster, eller rättare
skottgluggar. Kring denna tämligen plumpa, men fasta
byggnad och dess uthus, hvaribland stall och foderlador
för femtio hästar, sträckte sig på tre sidor en åtta fot
hög mur at sten, öfverst betäckt med jord och försedd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungars/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free