Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Vidare om försöket att rädda Ljungars barn, och hvad som då hände
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Myllyranta? Nå, då kunnen I spara mig besväret att
föra mina säckar till kvarnen.
Vid dessa ord löste han säckarna från hästryggen
och lyftade dem med vänstra handen varligt till marken,
medan han fortfor att med den högra parera spjuten.
— Ned med stekspettet! utropade David ursinnigt
och måttade mot den öfvermodige stigmannen en kraftig
stöt, under det att Jaakko grep honom i ena benet för
att nedrycka honom från hästen.
— Så råkar man också ut för myggor på
aftonkvisten! ropade Sven föraktligt, parerade stöten och lät
sin starka, väl inridna häst göra en sats bakut, som slog
Jaakko till marken. I samma stund lät han skaftet af
hillebården susa kring öronen på Antti och Eljas, grep
packhästen i tygeln, tryckte sporrarna i sin egen, och
galopperade med ett hånlöje bort från sina förvirrade angripare.
David, ännu till fots, kunde icke förfölja honom,
om han äfven haft lust, och de öfriga stodo handfallne,
till hälften döfvade af de väldiga rappen. De hade haft
att göra med en man som, bättre än de själfva förfaren
i dylika äfventyr, gäckat alla deras planer.
— Nu rider jag hem, menade Jaakko fnurrigt. Han
tyckte sig hafva gjort nog för äran.
Det hade mulnat och blifvit någorlunda skumt.
David var emellertid fast besluten att vända om till Letto,
om han också måste göra det ensam, då helt oförmodadt
en bekant röst, som tycktes komma ur jorden, ropade
honom vid namn.
De voro utanför Siveris koja. Ingen kunde förtänka
den olärde gossen att han tyckte sig höra en ond ande
tilltala honom ur jordens innandöme. Men strax därpå
upprepade en spädare röst hans namn med samma
dämpade ton, liksom ur ett aflägset djup.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
