Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 20. Huru David och Ljungars barn presenterades för abbedissan i Nådendal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Det är således vördige broders mening att vi
böra emottaga barnen?
— Det vill jag icke säga. Helgonen upplyse oss,
min syster. Är det deras vilja att en ond släkt förgör
hvarandra inbördes, så böra vi icke blanda oss i saken
till att förhindra det.
— Alltså menar vördige broder att vi ej böra
bifalla till barnens begäran?
— Jag lämnar det fullkomligt åt högvördiga systers
vishet, fortfor konfessorn, ej utan elakhet, i det han
tycktes finna ett nöje i att leka med sin svaga och
rådvilla ämbetssysters förlägenhet.
— Emellertid är uppenbart våld tillfogadt klostrets
egendom och underhafvande vid Myllyranta, och som
det skett af herr Sten, hvilken ligger i fiendskap med
herr Bo, borde vi kanske göra något för att tillförsäkra
oss herr Bos hjälp emot våldsverkarne?
— Låt de ogudaktige resa sig upp mot hvarandra
och förgöra hvarandra. Pereant inimici Dei in
peccatis suis. Dominus cæcos eos faciet; pervastabunt se
inviciem.[1]
— Således böra vi dock villfara barnens önskan
och gifva dem skydd?
— Högvördiga fru syster gör som sig synes, men
jag kan icke tillstyrka det, svarade den obeveklige
rådgifvaren.
— Men för himlens och den välsignade Sancta
Birgittas skull, vördige broder, säg mig då rätt fram
er mening, det är sista gången jag bönfaller därom,
utbrast den stackars abbedissan, på engång bekymrad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
