Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Botgöraren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ljungarssläkten har alltid legat i delo med de andliga fäderne
och gjort dem mera förfång än tio andra herresläkter
tillsammantagna. Bispen är själf af hög börd och
befryndad med landets förnämsta ätter; han vill kanhända
i tid se sig om efter en lika högättad efterträdare, och
hvem vet, om icke Birger af Ljungars en dag kan blifva
en likaså god borgherre på Kuustö, som Arvid Kurck?
Men med allt detta tror jag ej att Birger behöft mycket
lockas därtill. Du minns hur han redan som pojke
hängde näsan öfver den granna boken med
helgonbilderna, och han förstod sig icke engång på att ordentligt
rykta en häst. Höll icke Beata, så liten hon var, engång
på att rida tvärt omkull honom, medan han red som i
sömnen och stafvade i tankarna på sina svarta
krumilurer? Nej, drick, Goliath; kom ihåg penitensen!
— Men gossen fick likväl lära både rida och fäkta,
invände den gamle med en bedröflig uppsyn.
— Åja, nätt och jämt så att han ej kunde blåsas
omkull. Men vid femton års ålder skickades han på
egen begäran till klosterskolan i Raumo, och där ha de
nu i fem års tid pluggat litanian in och handkraften ut.
Sankt Brita må veta, att jag har junker Birger kär och
ville gifva mitt fattiga lif, om det vore honom till ringaste
gagn, men ryttare och fäktare — nej, gamle Goliath,
därtill får de honom aldrig, om du än ställde honom
att stå på hufvudet, och därför tänker jag, att det till
slut är bäst ändå som det är. En bisp, ser du, har feta
dagar, fastän Gud må veta att han också har myror i
hufvudet, det kan jag intyga, som dessa tider sett biskop
Arvid processa med danskarne.
— Det är ändå så som jag fruktade, det är ändå
så. Jag vill säga dig något i förtroende, David. Jag
har kommit hit för att tala med min käre herres son,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
