Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Huru två unga fröknar reste från Kuustö till Nådendal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uträtta edert budskap. Men vredgas icke, om jag, efter
det vänskapliga sätt, på livilket ni mottagit tyrannens
höfvidsman, frågar eder, om det är i hans ärenden och
för hans bästa jag skall framföra brefven.
— Gå, min son svarade biskopen strängt —
och fråga mig icke om saker dem din ungdom och
oerfarenhet ännu ej kunna begripa. Har du så länge
studerat vår kyrkas lagar och vet ännu icke, att en
obetingad lydnad är en tjenares första pligt mot hans
andliga öfverhufvud? Hvad dig, min son David, angår
— fortfor biskopen, utan att låtsa märka ynglingens
rodnad — så har jag åt dig ett annat uppdrag. Låt
genast sadla tio hästar och spänna andra hästar för fyra
slädar. Gör dig därpå i ordning att, jämte åtta af mina
bästa knektar, ledsaga jungfru Elin och jungfru Beata
samt din mor och öfriga tjenarinnor till vår fromma
syster i Nådendal, där de finna en mera passande och
mera säker tillflyktsort i dessa oroliga tider.
David, som icke kände annat än tjensten, var genast
färdig och böjde, som bruket fordrade, knä för biskopen,
för att innan afresan mottaga hans välsignelse.
Vill ni icke skänka äfven mig er välsignelse?
frågade Birger.
— Välan — sade biskopen, i det han högtidligt
utsträckte sin hand — gå, min son, gå, du ännu
fläckfrie ättling af så många blodiga våldsmän och kyrkans
fiender, gå, försona deras felsteg och tjena troget den
goda saken på det sätt, hvartill du är kallad. Böj knä;
jag välsignar dig i Guds, den helige Eriks och den
helige Henriks namn!
Ynglingen böjde knä; hans bröst var beklämdt,
men det lättades i samma ögonblick. Spännet, som
sammanhöll bältet omkring hans medja, brast, och hans faders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
